Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka slags fotografier dagstidningarna använder sig av, vilka funktioner dessa bilder har och hur budskapet påverkas när bilden omges av rubriker och bildtext. Jag har valt att begränsa mitt arbete till de fotografier som illustrerar inrikesnyheter. Uppsatsens mer långsiktiga syfte är att öka tidningsläsarens medvetenhet kring hur bilden påverkar vår uppfattning av nyheter. Nyhetsbilden kan delas in i tre stora grupper: notisbilder, reportagebilder och feature. Bildens främsta funktion är att ge läsaren information, visa hur saker ser ut och vad som hänt. Men den ska också dra uppmärksamhet till artikeln, hjälpa läsaren att avgöra om texten är intressant, underhålla publiken och överföra känslor och stämningar Fotografiet används också för att styra läsarens tolkning i den riktning som redaktionen valt att vinkla nyheten. Detta grepp blir än mer effektivt när nyheten sätts in i sin yttre kontext, som utgörs av dess rubrik och bildtext. Fotografiets samverkan med kontexten används av redigeraren för att skapa ett sammanhängande drama av en nyhet, vilket är speciellt tydligt efter en stor händelse, exempelvis Estoniakatastrofen. Då kunde vi under en längre tid kunde följa nyhetens olika faser. Uppsatsen avslutas med en bildanalys av de bilder som Göteborgs-Posten använder för att illustrera sina inrikesnyheter en vanlig dag, detta för att exemplifiera några av de teorier som beskrivits i uppsatsen.