Redovisning av första delen av detta arbete gavs i en uppsats med titeln ”Simulering av ickelinjära dragegenskaper i flerskiktskartong” (”Simulation of nonlinear tensile properties of lamellar composite paper structures”). Vid Stora Enso Research registrerat som Memo nr 01-1142 RCK. Denna andra delen, ”Simulering av böjegenskaper i flerskikts kartong”, är en studie om möjlighet till uppskattning av böjstyvhet hos ett laminat med hjälp av parametrar och konstanter beräknade från lamellens egenskaper. Laminatets böjstyvhet testades enligt SCAN P 64:90 (resonansmetoden) på L&W böjstyvhetssmätare i maskin- respektive tvärsriktningen. Vikningen utfördes på L&W vikningsapparat (Creasability Tests) enligt en intern metod utvecklad på Research Center Karlstad (RCK). Två inspänningslängder, 25 respektive 50 mm, användes vid vikningen, som utfördes vid kompressonsidan mot yt- respektive bakskikt. Laboratorietesterna utfördes i standardklimat. En beräkningsmodell för böjstyvhet skapades med programvaran MATLAB. Ingående data erhölls från laboratorieprovning. Beräkningar av materialkonstanter gjordes med hjälp av simuleringsmodellen i första delen av det här arbetet. Beräkningsmodellen för böjstyvhet testades på två kartongtyper i materialets huvudriktningar. Böjstyvheten (den initiala lutningen hos en vikkurva) beräknad med hjälp av simuleringsprogrammet jämfördes med böjstyvheten som erhölls vid provningen av kartongen vid 50 mm inspänningslängd. Avvikelsen mellan den uppmätta resonansstyvheten och den beräknade böjstyvheten är 2,3 till 9,1 % i CD. Beräkningsprogrammet underskattar den uppmätta resonansstyvheten. I MD överskattar beräkningsprogrammet den initiala lutningen mellan 1och 6 %. Avvikelse i den initiala lutningen som fås vid vikprovningen och den initiala lutningen på den beräknade kurvan är mellan +1 och –9,1 %. Den beräknade böjstyvheten hos vikkurvorna för material A avvek något från de uppmätta kurvorna. Den beräknade böjstyvheten hos vikkurvorna för material B följde de uppmätta kurvorna mycket bra. Den ojämna resultaten tyder på att vid simulering av böjstyvhet är den simulerade kurvans avvikelse från den uppmätta beroende av hur exakt de ingående parametrarna beräknades i första delen (Fel! Hittar inte referenskälla.) av det här arbetet. Dragtestet med MiniMat 2000 indikerar att i detta fall det svagaste skiktet, centerskiktet, bidrar till hela laminatets dragstyrka trots att det svagaste skiktet kollapsar först, vilket är i överensstämmelse med antagandet i den första delen av det här arbetet.

Part one of this study is a report with the title ”Simulation of nonlinear tensile properties of lamellar composite paper structures”. The report is registered at Stora Enso Research as MEMO 01-1142 RCK. This part two of the study, ”Simulation of bending properties of lamellar composite paper structures”, is a study on the possibility to estimate and predict bending properties for a laminate from parameters and constants estimated of properties of lamellae. The bending stiffness of the laminate was tested according to SCAN P 64:90 (resonance method) using L&W Bending Stiffness Tester in machine direction (MD) and in cross direction (CD). Creasing of samples was executed using L&W Creasability Tester according to an internal method developed at Stora Enso Research Centre in Karlstad. The creasing was tested at two different span lengths, 25 and 50 mm, at compression in surface layer and back layer respectively. Standard climate was used during the tests. A bending stiffness simulation model was created in the software MATLAB. Input data was obtained from laboratory testing, and material parameters used were calculated using the simulation model developed in part one of this study. The bending stiffness simulation model was tested on two different board grades in the both directions.The bending stiffness (the initial slope of the creasing curve) measured of the board samples was compared to the bending stiffness estimated by a simulation model for 50 mm span length. The deviation between the obtained values (resonance method) and the estimated values was between 2,3 and 9,1 % overestimate in MD and between 1 and 6 % underestimate in CD. Deviation between the obtained initial slope (L&W Creasability Tester) of the creasing curve and the initial slope of curve estimated by a simulation model was +1 and -9,1%. The estimated bending stiffness of the creasing curves of board grade A deviated slightly from the measured curves. The estimated bending stiffness of the creasing curves of board grade B agreed very well to the measured curves. The result suggests that at simulation of bending stiffness, the deviation between the simulated and measured creasing curve is dependent on the accuracy of the parameters estimated in part one (Fel! Hittar inte referenskälla.) of this study. Tensile test on MiniMat 2000 indicates that the weakest ply in this case, the center ply, contributes to the whole laminates strength in spite of that it collapses first, which is in agreement with the assumption made in the first part of this study.