Friformningsprocessen omfattar hela processkedjan från CAD-modell till färdig produkt. Tekniken går ut på att direkt från ett CAD-underlag framställa en komponent som kan vara mycket komplex. Inledningsvis användes tekniken till att ta fram prototyper i plast, men idag tillverkar man komponenter och verktyg som kan användas i den tänkta applikationen under kort tid. Det finns ett flertal olika friformstekniker, men för tillverkning utav metallpulver är en metod som benämns selektiv lasersintring vanligast. Den, i detta arbete, använda metoden innebär att metallpulver successivt smälts ihop med hjälp av en laser. Metallpulvret består då av minst två olika sorters pulver. Laserstrålen smälter det pulverkornet med lägst smältpunkt och resultatet blir ett smältfassintrat, icke helt tätt material. Att tillverka verktyg genom selektiv lasersintring är en relativt ny tillverkningsmetod. I detta arbete har en studie av mikrostruktur, mekaniska egenskaper och brottmekanismer hos lasersintrade verktygsmaterial genomförts. Dragprovstavar tillverkades av två olika metallpulver, baserade på Cu respektive Fe. Det Cu-baserade metallpulvret bestod av tre sorters korn och det Fe-baserade pulvret bestod av fem sorters korn, alla med varierande storlek, sammansättning och geometri. Draghållfastheten för de båda materialen bestämdes. Det vertikalt och det horisontellt sintrade Cu-baserade materialet har en sträckgräns på 175 respektive 126 MPa, samt en E-modul på 60 respektive 46 GPa. Det horisontellt sintrade Fe-baserade materialet har en sträckgräns på 505 MPa samt en E-modul på 128 GPa. Dragbrottgränsen är relativt obereonde av provtemperaturer upp till 700 °C. Duktiliteten ökar något med ökad dragprovstemperatur, men är generellt sett låg. Brottytorna hos de Cu-baserade dragprovsstavarna har karaktär av ett transkristallint sprödbrott blandat med ett duktilt brott. Brottet går genom gränsytor mellan smälta och osmälta ytor eller genom de smälta beståndsdelarna. Brottytorna hos de Fe-baserade dragprovsstavarna har karaktär av ett interdendritiskt sprödbrott blandat med ett duktilt brott. Värmebeständigheten studerades för det Fe-baserade pulvermaterialet och man fann att den är god, även vid långa hålltider upp till 700 °C. Även en fallstudie av ett friformframställt verktyg för plasttillverkning, tillverkad av ett Cu-baserat metallpulver, har genomförts. Ytojämnhet i hålrum, sprickor och mikrostruktur studerades. Verktyg tillverkade genom friformsframställning har en betydligt kortare tillverkningstid, men också en betydligt kortare livslängd. Tekniken är dock ny och fortfarande i utvecklingsskedet. Metoden innefattar ett komplext materialsystem och tillverkningstekniken kräver en hög kompetens hos användare för att få ett bra slutresultat.