Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kiselhaltens inverkan på skärande bearbetning av varmarbetsstål
2001 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Vårt examensarbete var att ta reda på hur kiselhalten påverkade skärbarheten i varmarbetsstål. Forskning bedrivs över hela världen för att lösa detta problem så det var mycket svårt att komma fram till en lösning på 15 veckor. Man kan se detta examensarbete som en grund för vidare forskning. Det visade sig att vid låga kiselhalter (<0, 3 %) blev materialet mycket svårt att bearbeta pga att stålet blev mera kletningsbenäget vid dessa kiselhalter. Kallsvetsning sker lättare vid låga kiselhalter, i detta fall ledde det till urgröpning i skäreggen. Två bearbetningsoperationer utfördes, planfräsning och svarvning, dessa visade att DIEVAR var mer svårbearbetat än ORVAR och QRO 90. Den visade också att det blir olika slitagetyper på skären beroende på vilket material man bearbetade. Vid jämförelse av svarvning och fräsning blev resultatet att det är lättare att svarva i material som har låga kiselhalter än att fräsa i dem. Förklaringen till detta kan vara att vid svarvning är skäret i ingrepp hela tiden och får då inte tillgång till lika mycket syre som vid fräsning. En diffusion av järn och krom från arbetsmaterialet till verktyget kunde påvisas. Hur dessa legeringsämnen påverkar skäret vet man inte. Efter diffusionstestet kunde en tydlig skillnad ses mellan materialen. QRO 90 och DIEVAR kletade mycket mer än ORVAR. Genom ett diffusionstest i vakuumugn konstaterades det att syre har en stark inverkan på reaktionen som sker mellan material och verktyg. Vid mätning av skärkrafter vid svarvning kunde man se att dessa inte varierade speciellt mycket mellan materialen. Skärkrafterna är inte förklaringen till den höga verktygsförslitningen.

Abstract [en]

This final work will complete our education and the task was to determine how silicon content affects the machinability on hot working die steels. Research is made all over the world to solve this problem. It was very difficult to find a solution during our 15 weeks. This work can be used as a base for further research. Low silicon content materials were compared with high silicon content materials. The result was that the materials with low silicon content were more difficult to machine than the ones with high silicon content. Those materials with low silicon content were more sticky than the ones with high silicon content. The result of this was that the tools were worn out faster in low silicon material. A diffusion of iron and chromium from the workmaterial to the tool could be determined. The effect of these alloys are unknown. At elevated temperatures and oxygen present oxidation occurs. This also occurs when machining and leads to faster tool wear. QRO 90 and DIEVAR were much more sticky than ORVAR SUPREME. After the tests in the vakuumoven it could be detected that oxygen had a strong influence on the reaction between the tool and the workpiece. When milling was compared with turning the result was that it was easier to turn in low silicon materials. The explanation for this can be that the tool have full engagement during the whole operation and a smaller amount of oxygen is present. When cutting forces were measured and compared between the materials it was discovered that there was a very small difference between them. The cutting forces are not the main cause of the fast tool wear when machining in low silicon materials.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , 43 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-57187Local ID: MSK-8OAI: oai:DiVA.org:kau-57187DiVA: diva2:1121790
Subject / course
Mechanical Engineering, Bachelor of Science
Available from: 2017-07-12 Created: 2017-07-12

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf