Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Studie av oplanhet på malsegment
2003 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Examensarbetet är utfört i samarbete med Metso Refiner Segments i Hagfors. Metso tillverkar malsegment som används som malverktyg i raffinörer som mal träflis till mekanisk träfibermassa för tillverkning av board och papper. Krav på malskivan och de ingående segmenten är att alla segmenten skall vara lika tjocka, ha samma vikt och att mönsterdjupet inte varierar. För att kunna slutbearbeta segmenten krävs att de är plana d.v.s. inte har någon formavvikelse. Som ett led i att få segmenten plana pressas de i en kombinerad press-/kylanläggning före slutbearbetningen. Syftet med arbetet har varit att kartlägga processen för att kunna svara på ett antal frågor: * Hur yttrar sig formavvikelsen? * Vilken är den optimala formavvikelsen för att få enkelt riktningsförfarande? * Vilka förslag kan ges på riktningsprocessens utformning? * Från vilket/vilka processteg uppträder formavvikelsen? En stor del av kartläggningen av processen har bestått av mätningar på modell, sandskal och segment. Mätningar på segment har skett både efter gjutningen samt efter den kombinerade press-/kylanläggningen, och på så sätt kunna jämföra segmentens oplanhet i de olika processtegen. Mätningar har också utförts på modeller samt gjutskal, för att på sätt kunna utröna om formavvikelserna uppkommer där. För att säkerställa utformning på en riktningspress har pressförsök genomförts för att fastställa lämpliga presskrafter samt presstider. Utförandet av mätningarna baseras på antagandet om att ett föremål upplagt på trepunkter alltid har kontakt med underlaget. Mätutrustningen består således av tre uppläggningsben där segmenten, skal eller modellen appliceras, sedan förs en mätklocka under segmentet och en avvikelse från referenspunkten kan utläsas. Resultaten av mätningar visar att en stor del av segmentens oplanhet yttrar sig som konvexitet, konkavitet eller vågformighet vilket uppkommer redan vid skaltillverkningen, där sedan formavvikelsen följer segmentet genom hela processen. Pressanläggningen visade sig också ha för liten presskraft för att korrigera formavvikelserna. Mätningar utförda på pressanläggningen visade att processen kan snabbas upp genom att pressa segmenten under högre tryck, men under kortare tid. För att få ett enklare riktningsförfarande vid pressningen bör alla segment ha gemensam formavvikelse. Slutsatser: * Modellen bör kontrolleras oftare för att kunna säkerställa att planheten ligger inom givna gränser. * Eventuellt bör släppmedel användas på modell och brätt för att underlätta skalavtagning. * Skalen kan tvingas till given formavvikelse. Detta medför att en anpassad press hela tiden får jobba med en sorts formavvikelse istället för flera olika. * Pressen saknar tillräcklig presskraft och bör ersättas med en kraftigare som klarar betydligt högre krafter än den befintliga. * Segmenten bör överbockas för att kompensera för återfjädringen.

Place, publisher, year, edition, pages
2003. , 60 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-57117Local ID: MSK-11OAI: oai:DiVA.org:kau-57117DiVA: diva2:1121720
Subject / course
Mechanical Engineering, Bachelor of Science
Available from: 2017-07-12 Created: 2017-07-12

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf