Syftet med föreliggande studie var att undersöka akademisk self-efficacy, ålder, socialt stöd från familj/vänner samt stöttning/guidning från lärare eller handledare som prediktorer för att förklara stress hos studenter. Studenter studerande på universitet ställs regelbundet inför olika stressorer i samband med studierna och en hög akademisk self-efficacy (tilltro till de egna akademiska förmågorna) har visats kunna reducera stressupplevelser. Tidigare forskning belyser vidare att en hög akademisk self-efficacy underlättar för studenterna och hänger samman med andra processer så som ökad motivation, snabbare återhämtning samt gör studenten mer motiverad att uppfylla mål. Frågeställningarna för studien löd: Kan akademisk self-efficacy förklara variansen i stress hos studenter? Kan akademisk self-efficacy tillsammans med ålder, socialt stöd och stöttning/guidning förklara mer av variansen i stress hos studenter? Studien var kvantitativ och använde en webbaserad enkät som datainsamlingsmetod. Datainsamlingsmetoden bestod av ett antal bakgrundsfrågor, mätinstrumenten PSS-10 (svenska översättningen av Perceived stress scale med 10 items) S-GSE (svenska översättningen av General self-efficacy scale med 10 items) och påbyggnaden till S-GSE med Academic self-efficacy for self regulated learning (översattes till svenska med 10 items). Respondentgruppen baserades på ett tillgänglighetsurval bestående av studenter från olika universitet i landet, totalt deltog 275 deltagare. För att analysera den inkomna datan genomfördes en hierarkisk multipel regressionsanalys. Resultatet visade på att akademisk self-efficacy var den av fyra prediktorer som var signifikant att förklara stress. Ålder, socialt stöd och söttning/guidning var inte signifikanta prediktorer. Akademisk self-efficacy hade en relativt stark negativ relation till stress, det innebär att en högre grad av akademisk self-efficacy hos studenterna kan bidra till minskad upplevd stress. Studiens resultat skulle kunna bidra till att universitetsprofessioner får ökad insikt i studenters studiesituation och i sin tur fördelarna med att studenter har en hög akademisk self-efficacy.

The aim of the present study was to inquire academic self-efficacy, age, social support from family/friends and support/guidance from teachers or tutors to study them as predictors to explain stress in students. Students studying at universities are often facing different kind of stressors. Previous research has found that an elevated level of academic self-efficacy facilitates student’s abilities facing such stressors and is connected to other processes, like higher motivation, faster recovery and makes students more dedicated to fulfilling personal goals. The research questions were as follows: Can academic self-efficacy explain the variance in stress among students? Can academic self-efficacy together with age, social support and support/guidance explain more of the variance in stress among students? The study was quantitative and used a web based survey for data collection. The survey was based on demographic questions, PSS-10 (the Swedish translation of the perceived stress scale, 10 items), S-GSE (the Swedish translation of the general self-efficacy scale, 10 items) and the 10 items that together with S-GSE constitutes the academic self-efficacy for self regulated learning, these items were translated to Swedish. In total 275 students participated. A multiple hierarchic regression analysis was used to analyze the data. The result showed that academic self-efficacy was one of four predictors showing significance and could therefor explain stress. Age, social support and support/guidance showed no significance. The academic self-efficacy had a strong negative relationship to stress. This could mean that a higher level of academic self-efficacy in students could contribute to less perceived stress. This study´s result could be useful for university staff and their understanding for student’s study situation and the advantages with students having an elevated level of academic self-efficacy.