Bilens plats har det senaste århundradet förändrat hela samhället med sin betydelse för utvecklingen (Nayak & Jeffrey 2011) och det verkar finnas en enighet bland politiker, planerare och forskare att en blandad och tät stad är mer hållbar än den glesa och transportberoende bebyggelsen som präglade planeringen från 1950-talet och framåt (Stadsliv AB 2015). Därför syftar denna uppsats till att belysa och förstå hur det planeras för, eller emot, bilen kontra fotgängare, cyklister och kollektivtrafik i staden. I denna uppsats är det just Karlstads kommun, med en fördjupning till Östra Torggatan som varit grund för fallstudien. Uppsatsen frågeställningar lyder:

-        Vilka visioner har kommunen för Östra Torggatan?

-        På vilket sätt använder sig kommunen av mobility management för att påverka människors färdmedelsval?

-        Hur uppfattar företagarna längs med Östra Torggatan en eventuell trafikomvandling?

Den teoretiska grund uppsatsen vilar på utgår från teorier från postmodernismen, teorier kring tid och rum samt tidigare forskning kring rörelse, bilens utveckling och den påverkan den haft på samhället och den enskilda människan. Som en avslutning av kapitel två redovisas en grund till begreppet mobility management. Metodvalet för denna studie har varit kvalitativ. Detta för att syftet med uppsatsen inte var att få fram ett generellt svar utan att se på det specifika fallet och hur visionerna påverkar den platsen. De intervjuer som genomfördes var semistrukturerade för att på så vis lättare föra en diskussion med respondenter snarare än att låta det vara en utfrågning som det lättare kan bli om intervjun är strukturerad. Empirin består av textdokument skapade av Karlstads kommun. Dessa var Stadsdelsvisionen för Tingvallastaden, trafikplan för Karlstads kommun samt cykelplan för Karlstads kommun. Empirin grundas också i intervjuer med respondenter från kommunen och utvalda företagare längs med Östra Torggatan. Tre intervjuer hölls med kommunrepresentanter och tre intervjuer med utvalda företagare längs Östra Torggatan.

Vår slutsats är att relationen mellan bilen och människan måste bejakas i planeringen för bilfria stadskärnor. Kommunikation och information måste ligga till grund för de förändringar som måste ske för att människor ska förändra sitt färdmedelsval.