Hedersmord blev i Sverige först uppmärksammat under 1990-talet då två rättsfall, Sara och Fadime, kom att väcka stor debatt i det svenska samhället. Debatten kretsade kring hur och framförallt varför morden begicks. Inom den påstådda hederskulturen som existerar i världen och som infunnit sig i Sverige förekommer en hederskod med en uppsättning regler och samhällsnormer för hur kvinnor och flickor ska leva sina liv. Om en kvinna eller flicka uppför sig bedrövligt utifrån den påstådda hederskulturen eller kränker sin familjs heder ska hon straffas. Hedersmord anses av de närstående som begår brotten som en sista utväg för att återupprätta familjens heder och återigen accepteras av kollektivet inom den påstådda hederskulturen.

          Sveriges domstolar har under senare årtionden ställts inför problematiken angående hedersmord då män och pojkar uppsåtligt dödar sina fruar, döttrar, systrar och kvinnliga kusiner för att återupprätta sin familjs heder. Uppsatsens syfte är att undersöka hur domstolarnas bedömningar av hedersmord ser ut. I Sverige finns det ingen bestämmelse som specifikt reglerar hedersmord utan brottet tillämpas av domstolarna som mord enligt 3 kap. 1 § Brottsbalken (1962:700) (BrB).

           Efter en analys av svensk gällande rätt och rättspraxis på området är vi av uppfattningen att skyddsbehovet för kvinnor och flickor är stort angående både hedersmord och hedersrelaterat våld, där det sistnämnda ofta är en bakomliggande faktor. Domstolarnas bedömningar av hedersmord har skilt sig åt genom årtiondena. Erkännandet av att hedersmotiv föreligger är dock något som domstolarna gjort på senare år. Vi anser att hedersmord borde utgöra en straffskärpningsgrund och att detta borde få genomslag i den svenska strafflagstiftningen, vilket är något som diskuterats men avslagits av riksdagen. Detta skulle enligt oss kunna tydliggöra rättsläget gällande hedersmord då det saknas prejudikat från Högsta domstolen. Vi är också av uppfattningen att arbetet för att bekämpa hedersmord och hedersrelaterat våld måste fortgå då det inte hänt mycket på riksnivå sedan år 2010 utan endast på myndighetsnivå. Detta för att bättre kunna skydda de utsatta kvinnorna och flickorna och uppfylla delar av den internationella rätten.

Honour-related murders was first noted in Sweden in the 1990’s when two legal cases, Sara and Fadime, came to raise a major debate in the Swedish society. The debate focused on how and above all why the murders were committed. Within the alleged culture of honour that exists in the world and found in Sweden there is a code of honour with a set of rules and norms for how women and girls should live their lives. If a woman or girl behaves woefully according to the alleged culture of honour or violate her family's honour she shall be punished. Honour-related murders are considered by the relatives who commit the crimes as a last resort for restoring the honour of the family and once again get accepted by the collective within the alleged honour culture.

           In recent decades Swedish courts have been faced with the problem regarding honour-related murders when men and boys intentionally kill their wives, daughters, sisters and female cousins to restore the honour of their families. The purpose of the essay is to examine how the courts assessments of honour-related murders look like. In Sweden there is no provision that specifically regulates honour-related murders but the crime is applied by the courts as murder under “3 kap. 1 § Brottsbalken (1962: 700) (BrB)”.

           Following an analysis of current law and Swedish jurisprudence in this area we believe that the need for protection for women and girls are important regarding both honour-related murders and honour-related violence, there the latter many times is an underlying factor. The Swedish courts' judgments of honour-related murders have differed from different decades. The recognition of honorary motives is however something that the courts have done in recent years. We believe that honour killings should constitute stricter penalties and that this should have an impact on Swedish punishment law, which is discussed, but rejected by the parliament. This according to us would be able to clarify the state of law regarding honour-related murders as there is no precedent by the Supreme Court. We are also of the opinion that efforts to combat honour-related murders and honour-related violence must be continued since not much has happened on a government level since year 2010 but only further down the branches of the government. This in order to better protect the vulnerable women and girls and better fulfil parts of international law.