I denna uppsats undersöks hur medlemmarna i en projektorganisation vid ett systemutvecklande företag har upplevt ett omfattande förändringsarbete, nämligen bytet från projektmodellen PROPS med en traditionell vattenfallsutveckling till Way of Working med ett inkrementellt arbetssätt. Vidare omfattar undersökningen också projektledarrollen och hur denna eventuellt förändras genom bytet av arbetssätt och utvecklingsmodell. Syftet med studien är att öka förståelsen av hur den här typen av förändringsarbete genomförs och uppfattas av projektorganisationens medlemmar, att bidra till ny kunskap kring projektledarskap, och att slutligen kunna ge förslag på hur man kan underlätta införandet av nya arbetssätt. Uppsatsen tar sin utgångspunkt i teorier om projektledning och förändringsarbete i organisationer samt stödjer sig på dokumentation över projektmodellen PROPS, företagets egen dokumentation kring det undersökta projektet och det nya arbetssättet Way of Working. Undersökningen är en fallstudie där kvalitativa intervjuer användes som metod för datainsamling. Totalt ingick elva respondenter i intervjustudien, varav fem utgjordes av den projektledningsgrupp som ansvarade för att planera och genomföra förändringen. De övriga sex utgjordes av tre teamledare och tre teammedlemmar som berördes av förändringen. Alla intervjuer genomfördes på plats på företaget under våren 2005. Intervjumaterialet analyserades utifrån fyra huvudteman gällande förändringsarbetet och projektledarrollen, nämligen Förutsättningar, Genomförande, Resultat, och Förändring av projektledarskap. Analysen visade att projektorganisationen var genomgående positiva till den genomförda förändringen, trots att förändringsarbetet planering och genomförande inte uppfyllde alla de kriterier som tidigare forskning visat vara centrala för att lyckas. Projektledarrollen fick också ett förändrat innehåll genom att ledarskapet genom det nya arbetssättet delades upp mellan projektledare och teamledare. Förklaringar till att man uppfattade förändringen som positiv omfattade bland annat att det funnits en utbredd uppfattning om att tidigare arbetssätt inte fungerat tillfredsställande, att man hade möjlighet att vara med och påverka införandet, att det nya arbetssättet innebar ökat ansvar och lärande för teamen, att dokumentationen kring arbetssättet och förändringen var god, och att man snabbt såg positiva resultat av förändringen. Vidare konstaterades det att det nya arbetssättet medförde förändrade krav på både projektledare och teamledare, vilket också sågs som positivt för det dagliga arbetets kvalitet och tydlighet. Slutligen ges några rekommendationer till organisationer som står i beredskap att införa ett nytt sätt att arbeta, och förslag till fortsatt forskning inom ämnesområdet.