Uppsatsen har sin utgångspunkt i demokratins kris. Valdeltagandet och förtroendet för våra folkvalda minskar. Bland orsakerna nämns nationalstatens upplösning, nationsövergripande nätverk av pengar, information och makt och individualiseringen i samhället. Den nationsbaserade partipolitiken undergrävs och dess handlingsutrymme minskar. Vårt nuvarande politiska system hamnar i en trovärdighetskris. Det är här den elektroniska demokratin kommer in. Den skall öka antalet medborgare som seriöst informerar sig i politiska frågor. Informationsteknologin skall underlätta dialogen mellan väljare och valda. Tekniken skall sedan göra det möjligt för medborgaren att manifestera sin åsikt. Frågeställningen blir, är elektronisk demokrati framtidens Internettjänst? Svaret skall nås genom en kvalitativ studie av demokratiutredningens utgivna forskarvolymer, skrifter och slutbetänkande. Uppsatsen innehåller även en enkät riktad till riksdagspartierna där frågor om informationsteknologi och demokrati behandlas. Enkäten är inte del i uppsatsens slutsats utan en fördjupning i ämnet. Orsaken till detta är att riksdagspartiernas svar inte tillförde något nytt utöver demokratiutredningens publicerade verk. Teorikapitlet inleds med en övergripande redogörelse för begreppet elektronisk demokrati utifrån Benjamin R. Barbars sätt att karaktärisera informationsteknologi och folkstyre. Informationsteknologin är snabb och enkel. Folkstyre är däremot långsam och komplicerad. Dessa två motsatser skall förenas i elektronisk demokrati. Den övergripande redogörelsen leder vidare till tre olika synsätt p elektronisk demokrati. Ett synsätt där medborgaren står i centrum som beslutsfattare, det direktdemokratiska synsättet. Det andra synsättet är deltagardemokrati, där medborgaren är opinionsbildare och fokus ligger på dialog mellan medborgarna och de förtroendevalda. Det sista synsättet som tas upp är servicedemokrati, där inriktningen är att utveckla en förvaltning som fungerar bättre och kostar mindre. Utöver synsätten beskrivs också olika delområden och deras problem t ex tillgänglighet och ojämlikhet p nätet samt elektronisk röstning. Teorikapitlet avslutas med tre exempel på försök med elektronisk demokrati i Sverige. Synsätten ligger till grund för diskussionen där den direktdemokratiska modellen förklaras icke önskvärd eftersom besluten inte kan grundas på gemensamma förutsättningar och ansvar inte kan utkrävas. Servicedemokrati är det synsätt som råder i Sverige. Det som talar för detta är bland annat statistik som visar lågt intresse för politik på nätet. Det synsätt vi således bör sträva efter är deltagardemokrati p g a att ett ökat deltagande i demokratin gör att demokratiska värderingar tidigt lärs in. Demokrati är något mer än skrivna regler. Det är ett medvetande hos medborgarna, ett sätt att leva. Under diskussion presenteras även kort några idéer om hur elektronisk demokrati kan tänkas se ut på nationell nivå. Uppsatsens slutsats är att elektronisk demokrati som servicedemokrati är framtidens Internettjänst, därför att det i detta synsätt finns ett lågt intresse för politik bland medborgarna och brist på erfarenheter om hur deltagandet skall utformas. Strävan bör dock vara att utveckla servicedemokratin till deltagardemokrati på regional- och kommunalnivå.