Denna uppsats behandlar två frågeställningar. Den första är att undersöka om kvalitetsutvecklingsmetoden, Barometern, som används på Karlstads universitet har ett processorienterat synsätt. Den andra är att beskriva hur upplägget av Barometern förhåller sig till målsättningen att Karlstads universitet ska bli en lärande organisation samt undersöka om Karlstads universitet, under dagens förutsättningar, är en lärande organisation. För att besvara frågeställningarna har vi dels studerat litteratur om processorientering och lärande organisationer, dels gjort intervjuer med de ansvariga för projektet Barometern. Processorientering är ett sätt att betrakta en verksamhet utifrån flöden av aktiviteter där kunden och allas delaktighet är i fokus. Inlärning kan ske på många sätt, ett sätt är att lära av varandra samt att definiera vad som är kollektiv kunskap. En lärande organisation är ett måltillstånd som kan vara mer eller mindre uppfyllt, Senge (1995) beskriver ett sätt att uppnå detta måltillstånd. Barometern är en metod för att mäta ”trycket” på Karlstads universitet vilket görs genom tre enkätundersökningar, en för studenter, en för lärare och en för administratörer/tekniker. På Karlstads universitet ska den kollektiva kunskapen vara de mål, stödprocesser och rutiner som finns och det är ledningens uppgift att det blir så. Vi har dragit slutsatserna att Barometern har en viss processyn, men att det inte handlar om en processorienterad metod. Barometern har inte möjlighet att uppfylla Karlstads universitets mål att bli ett lärande universitet, främst på grund av den kortsiktiga tidsplanen och bristande återkopplingsmetoder. Vi ger förslag på att Barometern ska bli ett återkommande projekt och genomföras minst vartannat år. Karlstads universitet är idag långt ifrån en lärande organisation och har inte tydligt definierat vad som bör vara kollektiv kunskap. Detta gör det svårt att utveckla Karlstads universitet till ett lärande universitet under dagens förutsättningar.