Syftet med studien är att undersöka vilka erfarenheter av och uppfattningar om språkstörning några elever och deras lärare har ur sociala och lärandemässiga aspekter. För att besvara studiens forskningsfrågor har en kvalitativ undersökning genomförts med intervju som metod. Studien har sin utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv på lärande och social utveckling.

Resultatet visar att eleverna själva beskriver uppfattningar om att de ingår i det sociala sammanhanget i sina klasser även om situationen ser olika ut för dem. De har flera tillfällen till lärande genom social interaktion, ibland i mindre sammanhang med färre personer. Eleverna får tillgång till olika slags artefakter och scaffolding i form av exempelvis extra anpassningar, alternativa verktyg av olika slag samt särskilt stöd i form av individuella insatser. Lärarnas beskrivning av elevernas sociala och lärandemässiga situation är att den yngste eleven fungerar väl i den sociala interaktionen medan de andra två eleverna har en något mer komplex social situation. Liksom eleverna ger lärarna många exempel på att lärandesituationen i skolan anpassas med hjälp av artefakter och scaffolding av olika slag för att möta elevernas behov av stöd.

Intressant är att elever och lärares uppfattningar om lärandesituationen skiljer sig mycket från varandra. Eleverna beskriver det mesta i skolarbetet som roligt och relativt lätt medan lärarnas uppfattning är att eleverna med språkstörning har en hel del hinder för sitt lärande. En sociokulturell tolkning av detta skulle kunna vara att eleverna upplever att de befinner sig i en proximal utvecklingszon, men att lärarna utifrån sin position förstår elevernas lärande på ett annat sätt. 

The aim of the study is to investigate what experiences and perceptions of language impairment some students and their teachers have from social and educational aspects. In order to answer the research questions, a qualitative survey has been conducted with interview as a method. The study is based on a socio-cultural perspective on learning and social development.

The result shows that the pupils themselves describe perceptions that they are part of the social context of their classes, even though the situation is different between them. They have multiple opportunities for learning through social interaction, sometimes as part of a smaller context with fewer people. The pupils get access to various types of artifacts and scaffolding in the form of, for example, additional adaptations, alternative tools of various kinds and special support in the form of individual efforts. The teachers description of the pupils social and learning situation, is that the youngest one works well in social interaction while the other two pupils have a somewhat more complex social situation. Like the pupils, the teachers give many examples of how the school is adapting the learning situation using artifacts and scaffolding of different types to meet the pupils needs for support.

Interestingly, pupils and teachers' perceptions about the learning situation are very different. The pupils describe most of the work in school as fun and relatively easy, while teachers believe that students with language impairments have a lot of obstacles to their learning. A sociocultural interpretation of this could be that the pupils perceive that they are in a proximal development zone, while the teachers, based on their position, understand the students learning in a different way.