Syftet med föreliggande studie är att undersöka hur svensklärare i gymnasieskolan arbetar med digitalisering i sin undervisning och vilka verktyg och metoder som används. Därtill redovisas vilka möjligheter respektive nackdelar som de ser med att använda digitala verktyg i undervisningen. Vidare utgår uppsatsen från ett sociokulturellt perspektiv. För att uppfylla sitt syfte utgår studien från hur svensklärare använder digitala verktyg i sin undervisning samt om attityder och erfarenhet påverkar användningen av digitala verktyg i undervisningen. Som metod för datainsamlingen har semistruktruerade kvalitativa intervjuer använts. Fyra stycken svensklärare intervjuades i åldrarna 30 – 60 vilka är aktiva inom samma gymnasieskola. Resultaten visar att digitalmedvetenhet bland informanterna varierar där de yngre generationen i regel är mer medvetna än den äldre generationen. Den äldre informanten säger sig själv vara relativt digitalt omedveten och upplever att detta beror på generationsskillnad, kunskap och intresse. Detta får till följd att digitalisering inte är en faktor läraren planerar sina lektioner utefter. De yngre informanterna i sin tur, särskilt de med mer yrkeserfarenhet, har en hög grad av digital medvetenhet. Detta visar sig genom att de kontinuerligt skaffar sig digital kunskap på egen hand, provar nya metoder och försöker hela tiden att utvecklas och bli bättre. Intressant är dock att den yngsta informanten med minst yrkeserfarenhet har god digitalmedvetenhet men saknar intresse, kunskap och tid för att integrera digitalisering i sin undervisning. Gemensamt för de intervjuade lärarna är att de upplever digitalisering är svårt och utmanande och att ingen av dem har haft mycket, om någon, utbildning inom digitalkunskap när de studerade vid lärarprogrammet.

The purpose of this study is to investigate how teacher in Sweden work with digitization in their teaching and what tools and methods are used. In addition, the opportunities and challenges the teachers perceive to use digital tools in the teaching are reported. The study parts from a sociocultural theory. To fulfill its purpose the study is based on how teachers in the Swedish subject work to achieve a digital education and how attitudes affect to integrate digital tools. For the data collecting process semistructured qualitative interviews have been used as method. Four Swedish teachers were interviewed in the ages between 30 and 60 who are active in the upper secondary school. The results show that digital awareness among the teachers varies. The younger generation is usually more aware than the older generation. The older teacher declares herself as being quite digitally unconscious and finds that it depends on generational difference, knowledge and interest. As a result her teaching is not based on digital awareness. The younger teachers, in particular those with more professional experience, have a high degree of digital awareness. This shows in continually acquiring digital knowledge on their own, trying new methods and constantly trying to develop the digital education. The youngest teacher with least professional experience has good digital awareness but not the interest, knowledge and time to integrate digitalization into her teaching. All the interviewed teachers have in common that they find the work towards a digital teaching challenging and that none of them had much, if any, education in digital studies in their university studies.