Internationella och nationella undersökningar visar att andelen elever som inte kan tillgodogöra sig en faktatext på ett godtagbart sätt ökar medan läsförståelsen av skönlitterära texter inte har förändrats nämnvärt sedan förra mätningen. Trots att elevers läsförståelse av faktatexter har försämrats visar undersökningar att andelen elever som läser sakprosa på fritiden har ökat i jämförelse med läsning av skönlitterära texter.

Denna studie syftar till att generera en uppfattning om vad förstelärare anser vara angeläget i undervisningen för att utveckla elevers läsförståelse av faktatexter och vad de anser kan vara problematiskt i undervisningen. Studiens empiriska material utgörs av intervjuer samt klassrumsobservationer och informanterna som deltagit i studien har försteläraruppdrag inom läsförståelse och språkutvecklande arbetssätt.

Studien visar att samtliga lärare beskrev läsförståelse som ett komplext begrepp som påverkas av flera olika faktorer och de beskrev olika svårigheter, både som de möter hos sina egna elever men även utifrån sin förstelärarroll hos andra kollegor. I studien framkom det att lärarna menar att eleverna måste ha stöttning vid arbetet med faktatexter och att ett stort hinder för förståelse är avsaknad av ord och begrepp. Lärarna menade därmed att eleverna inte kan lämnas ensamma med faktatexter utan att arbeta tillsammans med att klargöra ord och begrepp, för att elever ska kunna tillgodogöra sig faktatexter. Ett annat problem som de upplevde utifrån sitt försteläraruppdrag var att lärarkollegor känner en rädsla i att undervisa i läsförståelse, en förklaring kan vara att de känner en osäkerhet i hur undervisningen ska bedrivas men även en rädsla i att ändra på sin undervisning. 

International and national studies show that the proportion of students who can not comprehend a factual text is increasing while the reading comprehension of fictional texts has not changed significantly since the last time of measurement. Although the students' reading comprehension of factual texts has deteriorated, the survey shows that the proportion of students who have read non-fiction in their spare time has increased in comparison to reading fictional texts.

This study aims at generating an idea of what Lead Teachers consider important in developing students' reading comprehension of factual texts and what they consider may be problematic in teaching. The empirical material of the study consists of interviews and classroom observations. The informants who participated in the study have assignments in reading comprehension and language development as Lead Teachers.

The study shows that all Lead Teachers describe reading comprehension as a complex term influenced by several factors, and describe different difficulties, partly as they meet with their own students but also with colleagues in their role as Lead Teachers. The informants in the study were aware that the latest PISA-results show that the proportion of students who can not use a factual text is increasing and describe which work methods they consider to be successful in supporting students' understanding of factual texts. The study found that the Lead Teachers mean that the students must have support when encountering factual texts and that a major barrier to understanding is the lack of words and concepts. The Lead Teachers thus meant that students can not be left alone with factual texts without working together allowing more students to comprehend factual texts. Another problem they experience on the basis of their Lead Teacher assignments is teachers’ colleagues that feel fear of teaching comprehension, because they feel uncertain about how the teaching should be conducted and fear of changing their methods.