”Skattskyldig för alla sina inkomster i Sverige och från utlandet”, det är innebörden av obegränsad skattskyldighet för fysiska personer enligt svensk lagstiftning, 3 kap. 8 §, IL. För att en fysisk person ska bli obegränsat skattskyldig i Sverige så ska personen antingen vara bosatt i Sverige, stadigvarande vistas i Sverige eller ha väsentlig anknytning till Sverige och tidigare ha varit bosatt här. För att avgöra om en person är obegränsat skattskyldig mot bakgrund av väsentlig anknytning ska vissa anknytningsfaktorer tas i beaktande. Anknytningsfaktorerna framgår av 3 kap. 7 §, IL och en sådan är ”om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk”. I denna studie har detta uttryck undersökts närmare. I studien har svaret sökts på frågor så som vilka bostadstyper detta avser, om den geografiska placeringen har betydelse, vad som händer om bostaden hyrs ut och om innehavarens syfte och ändamål med bostaden har betydelse. Vidare har studiens syfte varit att undersöka hur uttrycket har kommit till användning i svensk rättstillämpning och hur detta samspelar med den objektiva ordalydelsen samt de två rättssäkerhetsprinciperna; likhetsprincipen och den skatterättsliga legalitetsprincipen. Rättssäkerhet kan sägas innebära förutsebarhet av rättsliga besluts utfall samt att den offentliga makten ska utövas under lagarna. Rättssäkerhet är ett rättsstatsvärde som är mycket viktigt för att enskilda personer i förväg ska kunna förstå vilka skattemässiga konsekvenser som olika handlingsalternativ medför samt att allas likhet inför lagen ska kunna upprätthållas.

I studien har den rättsdogmatiska metoden använts, vilket är en central juridisk metod vars forskningsobjekt är den gällande rätten. Studiens uppläggning är följande. Inledningsvis introduceras läsaren till ämnesvalet, syftet och tillvägagångssättet. Därefter följer ett teorikapitel som kan sägas sätta ramen för studiens berörda område. Här behandlas rättssäkerhet och väsentlig anknytning med fokus på de valda rättssäkerhetsprinciperna samt uttrycket ”om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk”. I studiens kapitel tre behandlas sammanlagt 25 stycken rättsfall och förhandsbesked. I studiens avslutande kapitel sammanflätas de tre föregående kapitlen och utmynnar i studiens slutsats.

Ett problem med 3 kap. 7 §, IL är att denna skattelag inte är utformad som en vanlig skattelag, det vill säga att en rättsföljd är en konsekvens av ett rättsfaktum. Detta då lagen endast uttrycker vad som ska ”beaktas”. Listan i 3 kap. 7 §, IL avslutas dessutom med ”liknande förhållanden”. Vad det gäller ”om han har en bostad här som är inrättad för åretruntbruk” anser jag som författare att ett bostadsinnehav bör grundas på om man har, eller inte har – en bostad här som kan användas under hela året. Syftet med ett bostadsförvärv anser jag vara av mindre betydelse, exempelvis om en villafastighet förvärvas endast för att användas vid högtider. Kan den användas under hela året, så ska den tas i beaktning. Jag tycker att uttrycket bör ändras, dels för att påvisa detta, dels för att respektera legalitetsprincipen, dels för att bevara en likabehandling och slutligen, för att lagen måste bestå av befintliga ord.