About 200 years ago, there was an opportunity for companies with financial difficulties to settle the debts by an arrangement with the creditors to avoid bankruptcy. However, in the latter half of the twentieth century there was an expressed need for a procedure which meant that measures were also taken in the company's operations, a business reconstruction. 

Enterprises with financial problems can by going through a reconstruction return their profitability. In this way, companies can avoid going bankrupt because of, for example, financial crises. Bankruptcy does not only have negative effects for the entrepreneur who loses his business, it also affects creditors and the society.

However, there are major issues with the Company Reorganisation Act. The procedure is not used to the extent required by the legislature when the law was created in the mid 90's. Statistics in the area show that the number of reconstructions is far from the goal of the law. In other words, it is not sufficiently effective and well known among entrepreneurs.

The year 2016 was a great year for insolvency law and a big step in the right direction. The swedish government appointed in 2015 an investigation to try solving the problems with the law. The Entrepreneurial investigation, has been analyzing the problems and came up with suggestions regarding how to change the law. 

There was also a proposal from the Commission for a new EU directive. The reason is that the EU wants to harmonize member states insolvency laws. As it appears today there are major differences between the countries regulation of insolvency which leads to barriers for free movement.

The question is how the potential EU directive could affect national Swedish law. And how the Entrepreneurial investigation and proposal for directives relate to each other. Will the measures proposed in the investigation and the suggestion to a new European directive solve the problems regarding reconstructions.

För 200 år sedan fanns möjlighet för företag med betalningssvårigheter att genom överenskommelse med borgenärerna skriva ner skulderna och på så vis undvika att försättas i konkurs. På 1900-talets senare hälft fanns dock behov av ett förfarande som medförde att åtgärder även vidtogs i företagets verksamhet, så kallade företagsrekonstruktioner. 

Genom att företag genomgår en företagsrekonstruktion kan företag med betalningssvårigheter komma tillbaka till lönsamhet. På detta sätt kan företag undvika att försättas i konkurs på grund av exempelvis finanskriser. Att ett företag försätts i konkurs har inte bara negativ inverkan på gäldenären som förlorar sitt företag, det påverkar också borgenärer och samhället. 

Det finns emellertid stora problem med Lagen (1996:764) om Företagsrekonstruktion. Förfarandet används inte i den utsträckning som lagstiftaren önskade vid lagens tillkomst i mitten på 90-talet. Statistik på området visar att antalet rekonstruktioner är långt ifrån målet med lagen. Det är med andra ord inte tillräckligt effektivt och välkänt bland entreprenörer. 

År 2016 var ett stort år för insolvensrätten. Regeringen tillsatte 2015 en utredning för att söka lösa problematiken med gällande rätt. Entreprenörsutredningen är en utredning i vilken problematiken analyseras. Utredningen presenterade förslag på åtgärder som bör vidtas för att förfarandet ska fylla sitt syfte år 2016.  

Dessutom kom även ett förslag från Kommissionen om ett nytt EU-direktiv. Anledning är att EU vill harmonisera medlemsstaternas insolvenslagstiftning. Som det ser ut idag medför de stora skillnaderna mellan ländernas reglering av obestånd att det finns hinder mot den fria rörligheten. 

Frågan blir då hur direktivet kan komma att påverka nationell rätt. Och hur Entreprenörsutredningen och förslag om EU-direktiv förhåller sig till varandra. Kommer de åtgärder som föreslås i utredningen och förslaget att lösa rekonstruktionernas problem, eller krävs det ytterligare åtgärder.