Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares psykosociala arbetsmiljö samt graden av utbränning. Vidare ville vi studera hur relationen mellan dessa två fenomen ser ut för att få en förståelse för den psykosociala arbetsmiljöns betydelse. Genom en kvantitativ studie har vi genomfört en enkätundersökning där urvalet bestod av 120 socialsekreterare som arbetar i kommuner i Värmland. För att mäta den psykosociala arbetsmiljön utgick vi från Karaseks krav- och kontrollmodell och kunde genom den skapa oss en bild av hur socialsekreterarna upplever sin arbetsmiljö. För dimensionen utbränning användes Maslach Burnout Inventory- General Survey (MBI-GS) som är ett beprövat mätinstrument för att fastställa yrkesverksammas självskattade bedömning av utbränning. Resultatet i studien visade att deltagarna hade generellt en relativt god psykosocial arbetsmiljö, utifrån krav, kontroll och socialt stöd. Resultatet visade att socialsekreterarna bedömde att de i låg grad hade tecken på utbränning. Det fanns samband mellan socialt stöd och samtliga dimensioner av utbränning, och mellan emotionell utmattning och samtliga dimensioner av den psykosociala arbetsmiljön. Slutsatsen utifrån studiens resultat, samt stöd från tidigare studier, var att även om socialsekreterarna i studien uppges ha en god arbetsmiljö så finns det indikationer som tyder på att det finns andra faktorer som påverkar deras arbetstrivsel.