Uppsatsen behandlar aspekter av den filosofiska hermeneutiken; framförallt så den kommer till uttryck i Martin Heideggers efterföljd hos Hans-Georg Gadamer, med avseende på vad den har att säga om vad det innebär att leva som människa i världen och villkoren för den mänskliga förståelsen. I relation härtill diskuteras följande: text och tolkning, hermeneutikens universalitet, konstverkets ontologi, dialogens nödvändighet, tillit och språktillägnelse, avståndets betydelse och erfarenhetens negativitet.