I samband med att miljöfrågor har fått en allt större uppmärksamhet så har efterfrågan på certifierade produkter ökat. FSCs certifieringsstandard innebär inte bara att den certifierade parten ska ta hänsyn till miljön utan även att denne ska ta social och ekonomisk hänsyn. Eftersom skogsbrukare i framtiden antagligen kommer att behöva ta fler sociala värden i beaktande är syftet med uppsatsen är att undersöka om den svenska FSC-standarden innebär att skogsbolag tar hänsyn till lokalsamhällens skogliga sociala värden. Säffle skogsvårdsförvaltning (förutom en av fallstudierna), Stora Enso Skog har valts ut som undersökningsobjekt. Forskningsfrågorna är: Hur tolkas punkt 4.3 (som handlar om hänsyn till lokalsamhällen) i den svenska FSC-standarden? och; Hur utförs punkt 4.3 i praktiken? I två fallstudier har jag tittat närmare på avverkningar som ligger i rekreationsområden. Tillvägagångssättet är att intervjua olika nyckelpersoner. Mina slutsatser är att den svenska FSC-standarden i fråga om hänsynen till lokalsamhällen är svag och bred vilket gör det lätt att godkänna ett företag på denna punkt. Säffle skogsvårdsförvaltning tar hänsyn i form av bland annat en social fond för att stödja lokala föreningar, älglotterier, leverans av timmer till lokala sågverk, försöker använda lokala entreprenörer. Säffle skogsvårdsförvaltning tar dock inte speciell hänsyn på grund av certifieringen. Den enda förändring som FSC-certiferingen medfört på denna punkt är att bolaget känner sig mer iakttagna än tidigare. När det gäller fallstudierna kan det ses att Stora Enso har tagit olika hänsyn beroende på lokalsamhällets skogliga sociala värden. I det ena fallet väckte avverkningsplanerna stor uppmärksamhet bland lokalbefolkningen och bolaget tog omfattande hänsyn. I den andra fallstudien verkade det som att de sociala värdena inte var lika stora varvid Stora Enso i princip tog den hänsyn som skogsvårdslagen kräver.

As environmental issues increasingly have received more attention the demand for certified products have increased. The certification standard of FSC, not only, has the meaning that the certified party shall take consideration to the environment but also take social and economical consideration. Since foresters in future probably will need to take more social values in consideration, the purpose of the essay is to study if the Swedish FSC-standard has the effect that forest companies take consideration to local communities’ social forest values. Säffle skogsvårdsförvaltning (except one of the case studies), Stora Enso Skog has been chosen to study. The research questions are: How is point 4.3 in the Swedish FSC-standard (that is about taking consideration to local communities) interpreted? And; How is point 4.3 carried out in reality? I have in two case studies looked closer at clear cuts made in recreation areas. The method that has been used is to interview different key persons. My conclusions are that the Swedish FSC-standard is weak and broad when it comes to taking consideration to local communities, which makes it easy to pass a company on this point. Säffle skogsförvaltning takes consideration through, among other things, a social fund to support local organizations, moose lotteries, delivery of timber to local sawmills, tries to use local entrepreneurs. Säffle skogsvårdsförvaltning do not take special consideration due to the certification though. The only change that the FSC-certification has brought on this point is that the company feels more watched that previously. When it comes to the case studies it can be seen that Stora Enso has taken different consideration depending on the local community’s social forest values. I one case the plans of clear-cut got much attention among the local inhabitants and the company took big consideration. In the other case study it seemed as the social values were not as big and Stora Enso took, in principle, the consideration that the Swedish forestry law requires.