Många produkter i dagens industri genomgår någon form av torkning i processen från råvara till färdig produkt. Vid förädling och tillverkning av produkter krävs att material har en viss bestämd fukthalt. Den önskade fukthalten uppnås ofta genom reglerade torkningsprocesser med prioritering att förbruka så lite energi som möjligt. Det här arbetet behandlar teori, problemformulering och tidigare forskning kring fluidiserade torkbäddar med fokus på spouted beds. Syftet har varit att avgöra om det är möjligt att definiera fluidiserande torkbäddar med hjälp av temperaturprofiler. Uppsatsen är genomförd vid avdelningen för Energi- och miljöteknik på Karlstads universitet. Målet med rapporten har varit att presentera temperaturprofiler av en kontinuerligt toppmatad torkanläggning, där torkbädden bestod av sågspån. Dessutom avgöra om det är möjligt att definiera den fluidiserande torkbädden med hjälp av temperaturprofiler samt finna samband mellan temperatur- och tryckprofiler över torkbädden. Anläggningen är placerad och i drift vid Karlstads universitet. Tillvägagångssättet har varit att genomföra temperatur- och dynamiska tryckmätningar över torkbädden för att sedan skapa temperatur- och tryckprofiler i MATLAB. Sammanlagt har elva försök genomförts, sex temperaturmätningsförsök och fem dynamiska tryckförsök. Två utav de fem dynamiska tryckförsöken har varit tomgångskörningar utan något material i torken. Resultaten visar att temperaturprofilen påverkas av gashastigheten och mängden material i torkutrymmet. Vid ökad hastighet centrerar sig spouten till konens mitt och vid ökad mängd material förflyttar sig spouten från ena konsidan till den andra. Ökad mängd material förtydligar även spout- och annuluszonerna. Det går att åskådliggöra temperaturprofiler över fluidiserande torkar och därmed möjligt att definiera torkbäddar med hjälp av temperaturprofiler.Då de dynamiska tryckmätningarna med material i torken ej blev tillförlitliga har ingen analysering av samband mellan temperatur- och tryckprofil kunnat genomföras. En möjlig vidareutveckling är att undersöka mer genomgående hur mängden material påverkar torkbäddens egenskaper. Detta kan genomföras genom att variera temperatur efter cyklon vid konstant medelhastighet och ingående temperatur på den överhettade ångan. En annan vidareutveckling är att göra en förskjutning av borrhålen på torktornets kon med 90* och genomföra temperaturmätningar för att få en 3-dimensionell bild av konens temperaturprofil.