Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Påfrostningens inverkan på en indirekt uteluftsvärmepump
2004 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Thermia värme AB är en av Sveriges största värmepumptillverkare och har norden och till viss del Europa som sin marknad. De har nu utvecklat en indirekt uteluftsvärmepump med behovsanpassad avfrostning, Thermia Aer, som detta arbete grundas på. Syftet med detta projekt är att kartlägga de faktorer som påverkar beräkning av årsenergibehovet för ett värmepumpsystem med uteluft som energikälla. Målsättningen är att utveckla en beräkningsmodell för energiflöden till Thermia Aer som kan användas som referens till deras beräkningsprogram. Systemet kommer att simuleras utifrån en fiktiv villa i Karlstad under ett år i drift, där hänsyn tas till klimatvariationer, påfrostning och villans förutsättningar. Beräkningsmodellen görs utifrån teoretiska samband som anpassas efter Thermias mätresultat. Följande frågeställningar ska besvaras: Hur snabbt växer frosten vid olika temperaturer och fukthalter? Vid vilken frosttjocklek bör en avfrostning ske? Hur påverkar avfrostningen årsvärmefaktorn och årsenergibehovet? Hur stor är skillnaden energimässigt mellan behov- och tidsstyrd avfrostning? Hur förändras antalet påfrostningar om kylbatteriets spaltavstånd förändras? Hur väl stämmer den uppsatta modellen med data från Thermias mätningar? Simuleringarna visar följande resultat: Frosttillväxten är störst vid +2°C och minst vid -10°C där avfrostning sker vid ca 1 mm frosttjocklek. Påfrostningen orsakar ett ökat energibehov på totalt 3250kWh. Värmefaktorn ökar från 3.3 till 3.7 när påfrostningen upphör (ÅrsCOP = 3.6). Behovsstyrd avfrostning ger ett energibehov som är 1500 kWh lägre än en tidsstyrd avfrostning med en timmes avfrostningsintervall. Antalet avfrostningar minskar med ett ökat spaltavstånd från 3 till 5 mm. Validering har gjorts mot mätdata från Thermias testanläggning (placerad utomhus), som skiljer sig från modellen p.g.a. att korrigering inte kunnat göras eftersom tillförlitliga mätresultat försenats. En korrigering bör göras mot data från oberoende testanläggning (i klimatkammare), eftersom Thermias anläggning utsätts för klimatvariationer mm. Det har visat sig vara viktigt att få exakta mätvärden på absolut fukthalt och köldbärarflöde då dessa påverkar påfrostningsförloppet väsentligt.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , 45 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-54357Local ID: EMI-10OAI: oai:DiVA.org:kau-54357DiVA: diva2:1103072
Subject / course
Energy and Environmental Engineering, Bachelor of Science
Available from: 2017-05-30 Created: 2017-05-30

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

urn-nbn

Altmetric score

urn-nbn
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf