Produktionsindustrin har behov av kyla i deras anläggningar året om, som de vill lösa till låg kostnad och liten miljöpåverkan.Bergkylanläggningen består av ett system av brunnar som kombineras med frikylning mot uteluften. Vinsten med bergkylanläggningen är att den ersätter kylmaskinen.Min uppdragsgivare var PIC engineering AB med Per-Arne Bergman som kontaktperson. De ville utveckla sin kompetens angående dimensionering av bergkyla samt erhålla ett dimensioneringsverktyg.Syftet med rapporten var att ta reda på vilka parametrar som har stor eller liten betydelse för vilka temperaturer som kan erhållas på fluiden till och från bergkylanläggningen.Målet var att skapa ett dimensioneringsverktyg för bergkyla där resultatet redovisar temperaturerna på fluiden till och från bergkylanläggningen vid ett visst år och viss effekttillförsel.Avgränsningar som gjordes var att försumma egenkonvektion i brunnarna samt att anta att energitransport från brunnarna sker bara genom ledning och ingen hänsyn tas till grundvattenflöden.Beräkningar som utförts är enbart teoretiska och kommer från erkänd litteratur i ämnet.Beräkningar har utförts för att öka förståelsen för vad som är viktigt att tänka på vid dimensionering av bergkylanläggningar.Det visade sig att laminärt flöde ökade värmeövergångsmotst&åndet med 45 gångger jämfört med turbulent flöde. Brunnens radie ska vara minsta möjliga. När brunnar borras snett kommer slangarna att flyta upp mot brunnens vägg samt att de förs samman, detta ger upphov till ett högt värmemotstånd. I dessa fall kan en distans mellan slangarna användas för att minska värmemotståndet.Influensen mellan brunnarna minskar om avstånden mellan brunnarna ökas eller om brunnarna vinklas ifrån varandra. Detta medför att temperaturhöjningen i berget minskar.Effektpulserna som tillförs brunnarna kommer i första hand att påverka brunnens randtemperatur. Hur stor temperaturökningen blir beror både på effektpulsens storlek och drifttiden.För att kunna beräkna fluidtemperaturen till och från brunnssystemet adderas bergets opåverkade omgivningstemperatur, temperaturhöjning mellan fluiden i slangen och brunnens rand, temperaturhöjning som beror av medeleffekten fram till aktuellt år, temperaturhöjning som beror av månadens medeleffekt och slutligen temperaturförändring som beror på att effekten vid drift är högre än månadens medeleffekt. För att effektpulserna inte ska hinna nå varandra under driftsäsong bör avståndet mellan brunnarna ej underskrida 10 m om driftsäsongen är kortare än 5 månader. Ett av de viktigaste parametrarna som påverkar randtemperaturhöjningen är bergets värmekonduktivitet . Ett dimensionerings verktyg har skapats men behöver testas för att hitta eventuella fel som det kan innehålla.