Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kondensat - en utredning av ett kondensatnät
2000 (Swedish)Independent thesis Basic level (professional degree)Student thesis
Abstract [sv]

Under den tid som vi har hållit på att utreda hur det nuvarande kondensatnätet fungerar och hur det skulle kunna förbättras har vi kommit på en rad förändringar som skulle kunna sänka dagens ångkostnad. Fabrikerna har delar som är relativt nya och fungerar tillfredsställande, men det finns dock undantag. I fabrikerna F24 och F25 finns det stora uppsamlingstankar som är oisolerade, vilket gör att de avger relativt mycket värme. Detta medför att elektriska komponenter tar skada av den varma och fuktiga luften som bildas i dessa lokaler. På andra håll så står pumpar och läcker. Dessa behöver bytas ut alternativt repareras. I de fabriker som är utrustade med tankar finns ett kylmunstycke som kyler ner det varma kondensatet till förinställd temperatur. I F24 fungerar denna reglering överhuvudtaget inte och detta medför att en konstant mängd kallvatten spritsas in oberoende vilken temperatur som kondensatet har. Detta bör naturligtvis åtgärdas eftersom det sänker temperaturen på kondensatet i huvudtanken i F36. De förbättringar som föreslås är följande: I F25 finns en anläggning som tar tillvara på kondensatet från den intilliggande hetvattenproduktionen. Detta värms med ånga och skickas upp till ett kondensatbatteri som värmer den ingående luften från 12°C till max 20°C. Denna har av okänd anledning blivit avstängd och därmed varit oanvänd under ett antal år. Genom att starta denna anläggning kommer man att kunna värma den ingående luften med de 8°C som idag värms med ånga._x000B_Detta skulle ge en besparing i ångkostnad på 75 kkr/år, bara genom att sätta på pumpen. I F24 ska man bygga om ventilationsanläggningen och detta är ett ypperligt tillfälle att sätta in ett kondensatbatteri liknade det som finns i F25. Det bör regleras på samma sätt, dvs mellan 12°C och upp till max 20°C. Detta skulle ge en besparing i ångkostnad med 96 kkr/år. I F16 kan man ta tillvara på det kondensat som bildas i fabriken och förvärma den befintliga luftåtervinningsslingan. Detta gör att man till stor del kan värma hela luftflödet och därmed slippa använda ånga. I F36 finns ett lokalvärmenät som kan köras i en värmeväxlare mot det utgående kondensatet som idag skickas ner till den värmeväxlare som finns i G4. Då man får en bibehållen eller högre temperatur i tanken genom bättre reglering i fabrikerna så skulle detta innebära att växlaren skulle fungera ungefär som tidigare. En investering i en värmeväxlare som förvärmer en del av returflödet skulle kunna minska ångmängden och därmed spara upp till 300 kkr/år i minskande ångkostnader.

Place, publisher, year, edition, pages
2000. , 46 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-54337Local ID: ENI-4OAI: oai:DiVA.org:kau-54337DiVA: diva2:1103052
Subject / course
Energy and Environmental Engineering, Bachelor of Science
Available from: 2017-05-30 Created: 2017-05-30

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf