Samlingslokalen Sjösala i Östra Ämtervik, Värmland, är inom en snar framtid i behov av en ny uppvärmningskälla. Lokalen ägs av IS Emtarna som är en ideell idrottsförening. I detta examensarbete har några olika alternativ till ett byte av oljepanna studerats. De olika alternativ som har jämförts är sjövärme och markvärme via värmepump samt pellets och ny oljepanna. I de alternativ där värmepump ingår tas tillskottsvärme från elkassett under kalla vinterdagar, då värmepumpen inte klarar hela uppvärmningsbehovet. Syftet har varit att påvisa vilket alternativ som är mest fördelaktigt sett ur ekonomisk synpunkt men även att kartlägga vilken miljöpåverkan de olika alternativen har. Kostnaderna, som kalkylerats för respektive alternativs installation och drift, har slagits ut per kilowattimme för att underlätta en jämförelse. De olika alternativens miljöpåverkan har bedömts med hjälp av några olika viktningsmetoder. Miljöpåverkansbedömningen omfattar utsläpp till luft under driftsfasen d.v.s. från förbränning av pellets och olja, användning av el och transporter. Två olika förläggningsalternativ av kollektorslang har tagits upp i alternativen med sjövärme. Det ena med placering i strömmande vatten och det andra i sjö med en lång transportsträcka i mark. Tekniken med sjövärme har studerats mer ingående och en sammanställning av denna teknik har gjorts utifrån en del av den litteratur som finns inom området. Examensarbetet har resulterat i att pellets, sjö- eller markvärme är de mest lönsamma alternativen för föreningen. Jämfört med nuvarande kostnad för uppvärmningen kan man i dagsläget göra besparingar genom att konvertera till något av dessa alternativ. Kostnaderna för sjö- och markvärme är dock i högre grad beroende av eventuella ränteändringar och framtida elpris än de andra alternativen eftersom sjö- och markvärme har de högsta investeringskostnaderna och är mer elkrävande. Sjö- och markvärmealternativen uppvisade lägst miljöpåverkan. Olja är det mest miljöpåverkande alternativet därefter kommer pellets. Vissa osäkerhetsfaktorer föreligger dock kring sjövärmealternativen bl.a. beträffande vattendjup och strömningshastigheter på de aktuella förläggningsplatserna. Ytterligare utredningar bör utföras beträffande dessa alternativ.