Det produceras stora mängder hästgödsel på våra travbanor och ridstallar. Denna hästgödsel deponeras ofta på någon avfallsanläggning. Deponering kan ses som ett resursslöseri, eftersom energi och näringsämnen går till spillo. Hästgödsel är ett organiskt material och efter den 1/1 2005 kommer det att vara olagligt att lägga det på deponi. Frågan är vad man skall göra med all hästgödsel i framtiden. Ett alternativ skulle kunna vara att förbränna gödseln vid travbanor och ridhus för att få ut energi. Denna energi skulle kunna användas till uppvärmning av lokaler och tappvarmvatten. Syftet med examensarbetet har varit att undersöka hästgödselns lämplighet för detta. Arbetet kan ses som en förstudie för en eventuell etablering av en förbränningsanläggning i anslutning till Färjestads Travbana. Gödselmängder och övriga siffror i beräkningarna har därför hämtats från Färjestads Travbana samt Färjestads Ridklubb. Beräkningar i rapporten visar hur mycket energi man kan få ut vid förbränning av hästgödsel och hur mycket olja man skulle kunna spara in vid Färjestads travbana om man använde den utvunna energin till uppvärmning. Resultatet visade att hästgödsel har ett lågt energivärde men det är mycket stora mängder det rör sig om. Cirka 50 % av all hästgödsel som i dagsläget körs till deponi räcker för att ersätta oljan för Färjestads Travbana. Arbetet har även syftat till att kartlägga hur miljön påverkas av dagens hästgödselhantering och för ett par förslag på alternativa förfaringssätt. Separering av hästgödsel i stallet och för-bränning av hästgödsel i en egen panna i anslutning till travbanan, är de alternativ som behandlas i denna rapport. Energi och näringsämnen går till spillo när gödsel deponeras. Deponering kan bidra till för-surning och övergödning i sjöar och vattendrag. Ett bättre alternativ vore om merparten av hästgödseln som producerades på travbanor och ridhus kunde återföras till jordbruket. Däri-genom kunde näringsämnen komma åkermark tillgodo. Vid undersökningen visade det sig att dagens hästgödselhantering innebär mycket transporter, vilket kan påverka vår miljö negativt. I de fall det rör sig om att transportera hästgödsel ut till jordbruken kan nyttan av att näringsämnen tillvaratas uppvägas mot de negativa effekterna av transporterna. En separering av gödseln i stallet ger ingen minskning av transporterna. Det är samma mängd hästgödsel som skall transporteras men här kommer näringsämnena tillbaka till odlingsbar mark och vi får ut energi vid förbränningen. Fördelarna med att förbränna hästgödsel är, förutom att man blir av med den, att energi kan utvinnas. Volymen minskar avsevärt, vilket ger en stor fördel vid transporter. Askan räknas inte som organiskt avfall, utan kan deponeras. En nackdel som framkom under arbetet var att askan inte är så bra som gödningsmedel som man kunde önska. Vid förbränning binds fosforn så hårt att den inte kan komma marken tillgodo vid gödselspridning. Ytterligare nackdelar som framkom under arbetes gång var att en anläggning för hästgödselförbränning är personal-krävande, dyr i drift och kräver mycket stödeldning med olja.