Varje år omkommer ett 50-tal cyklister i trafiken i Sverige och mellan 4 000 och 5 000 skadas så svårt att de måste läggas in på sjukhus. En cyklist löper 5 gånger större risk att dödas än en bilist, per kilometer. Under 1988-1996 var 41% av svårt skallskadade trafikanter cyklister, vilket kan jämföras med att cykeln används som transportmedel för ungefär 12% av alla resor. För att minska döds- och skaderiskerna för cyklister ser regeringen en potential i ökad användning av cykelhjälm, men man vill avvakta med lagstiftning: ”En tvingande bestämmelse bör införas först när det kan anses att tillräckligt många accepterar lagstiftning på området.” (Proposition 1996/97:137) Syftet med föreliggande uppsats är att, med hjälp av en cost-benefitanalys (cba), undersöka om det skulle vara samhällsekonomiskt lönsamt att införa en lag i Sverige om att alla cyklister måste bära hjälm. En cba är en kostnads-/intäktskalkyl som syftar till att undersöka om ett visst projekt är samhällsekonomiskt lönsamt. Grundprincipen är att man vill undersöka vilken välfärdsförändring som projektet medför, för alla människor som kommer att påverkas av projektet, nu och i framtiden. Huruvida projektet utfaller som lönsamt bestäms av den betalningsvillighet individerna har för de fördelar projektet innebär, samt den lägsta ersättning de kan tänka sig för att acceptera de uppoffringar som projektet medför. Användande av cykelhjälm bedöms reducera risken för skallskada med 69%. Andelen cyklister som nyttjar hjälm idag är 18% av Sveriges totalt 6 miljoner cyklister och en grov uppskattning är att 57% av övriga cyklister också skulle bära hjälm om detta vore obligatoriskt. Under de förutsättningar och antaganden som uppsatsens cost-benefitanalys är gjord, skulle det vara samhällsekonomiskt lönsamt med en lag i Sverige om att alla cyklister måste bära hjälm. Samhällets genomsnittliga alternativkostnad för de cyklister som slutar cykla under tvånget att bära hjälm måste uppgå till mer än 1 941,72 Mkr. per år för att projektets nettoeffekter skall vara negativa. Som en ren illustration kan detta jämföras med en hypotetisk ökning av antal dödade, svårt skadade och lindrigt skadade med 10, 400 respektive 5 000. Störst effekt av lagstiftning kan förväntas hos barn under 16 år samt hos äldre cyklister. De förra utgör idag en stor andel av cyklister med svåra skallskador, medan äldre cyklister proportionellt sett har en kraftigt förhöjd risk att dödas i trafiken. Känslighetsberäkningar ger vid handen att de avgörande faktorerna för lönsamheten i uppsatsens projekt är: * Samhällets alternativkostnad för cyklister som slutar cykla och * kostnad för att det ser fånigt ut med cykelhjälm, att man blir varm och svettig samt att det innebär ett merarbete att bära med sig hjälmen när man klivit av cykeln.