Detta arbete handlar om London som stad, hur olika samhällstrender och utvecklingsprogram påverkat strukturen i staden som helhet samt vissa stadsdelar i synnerhet. Frågan som ställs är vilka bakgrundsfenomen som påverkat staden och hur detta skiner igenom på olika sätt i form av exempelvis bebyggelse, befolkningsstruktur, infrastruktur och näringsliv. Detta har utförts på två sätt: dels genom att studera källor som beskriver London historiskt och i nutid för att skönja vad som format staden; dels genom empiriska studier av hur vissa utvalda områden ser ut fysiskt för en besökare, en boende eller en person som arbetar i området. Utgångspunkten i arbetet har varit att utifrån studier om reformer, politiska beslut, befolkningssammansättning samt andra specifika händelser som påverkar studieobjektet kunna se mönster och avvikelser inom de områden som specialstuderats. 13 områden i Inner London har studerats, och dessa har påverkats olika jämfört med varandra, beroende på en mängd faktorer. Återkommande faktorer har varit befolkningstäthet, närhet eller avstånd till större vägar, tillgång eller avsaknad av grönområden etc. Dessa områden har alla påverkats av de generella reformer och politiska/kommersiella beslut som tagits i regionen. Framför allt har den reform som innebär skydd för Londons utbyggnad fått genomslagskraft. Områden som haft stor näringslivsverksamhet har fått hårda slag av denna omstrukturering, då avståndet till omlandet vuxit. Konkurrensen gör att de svårtillgängliga områden inne i London lätt blir frånkopplade marknaden. Känsliga områden är Central London med sin kommersiella verksamhet och industritäta områden som East End och de yttre områdena i Inner London. De områden som studerats i detta arbete har alla påverkats i någon mån av denna stagnation. Det är också slående hur många av de studerade områdena som i stort sett saknar industrier och annan näringsverksamhet – de är i stort sett uteslutande bostadsområden för medelklass. Därav den i många fall enhetliga grundstrukturen.