Författare: Anders Göthe & Mikael Nilsson Titel: Skredets bakomliggande orsaker, en deterministisk och teoretisk undersökning angående uppkomsten av sluttningsprocesser Ämne: Naturgeografi Arbetets omfattning: D-uppsats, 10 poäng Datum: 1999-12-09 - Syftet med arbetet är att ge ett bidrag till förståelsen för samverkan mellan de inre mekanismerna och yttre betingelserna som verkar vid en sluttningsprocess. Baserat på data som inhämtats om sluttningarnas inre mekanismer samt yttre betingelser konstruerades en enkel, egenutvecklad stokastisk modell. Den konstruerade modellen är skapad i ett försök att se ett ontologiskt- realistiskt orsakssamband mellan dessa data. Ett vidare syfte är att undersöka om en modell av denna karaktär kan ge andra svar än vad en rent deskriptiv undersökning ger.Enligt den deterministiska undersökningen uppvisar samtliga områden spår av viss kemisk och/eller fysikalisk vittring. Det är dock väldigt svårt att avgöra i vilken utsträckning vittringen har påverkat sluttningens stabilitet och inre struktur. Sluttningarna i Sysslebäck och Fulufjäll beskrivs som konkav-konvexa. I och med att vattenflödet på så sätt koncentreras till ett begränsat område ökar risken för vattenmättnad där. Sluttningen i Munkfors är rät-konkav, vilket innebär att den ej tenderar att samla vatten på ett begränsat specifikt område. Samtliga sluttningar har en lutning på cirka 25 grader. Störst lutning har Sysslebäck och minst lutning har Fulufjäll. Sysslebäck och Munkfors uppvisar en nästan identisk jordart. Båda har en sandig-siltig morän, vilket kan jämföras med Fulufjäll som har en grusig-sandig morän. Efter jämförelse mellan de olika objektens inre mekanismer kan man se att det som talar för att det inte skulle rasa i Fulufjäll är dess lutning och jordart. Branten i Fulufjäll har lägre lutningsgrad än Sysslebäck och Munkfors. Det som samtidigt talar emot frånvaron av skred vid Fulufjäll är sluttningens form. Nederbörden borde ha samlats upp i brantens mitt och där ökat portrycket samt risken för mättnad Vår jämförelse mellan den deterministiska- och den teoretiska undersökningen visar också, intressant nog, att slutsatsen blir ungefär densamma. Vid modellanalys kan man inte bryta ut varje enskild betingelse för att ge denna en specifik vikt av inblandning i sluttningsprocessen. Detta innebär att man inte kan föra in exakta värden i en modell. Man kan alltså endast finna vilka mekanismerna och betingelserna är, men ej bestämma exakt vilken betydelse dessa har. Orsakssambanden är för många och för komplexa. Detta är någonting som även gäller vid en deterministisk undersökning. Inte heller här kan man bestämma den exakta betydelsen hos de enskilda variablerna. Den konstruerade modellen kan enbart påvisa orsakssambanden, inte ge en förståelse för dess verkningsgrad. En sluttnings struktur är för komplex för att förstå. Det går inte att med exakthet ge sambanden en procentsats av inverkan eller interaktion. Däremot visar modellen det komplexa orsakssambandet mellan mekanism och betingelse. Enligt modellen återfinns minst 28 orsakssamband vid varje enskilt undersökningsobjekt. Enligt vår uppfattning existerar en objektiv sanning eller verklighet om vilken påverkan varje orsakssamband har haft vid varje process. Denna verklighet går inte att bevisa. Nyckelord: Skred, sluttningsprocesser, Fulufjäll, Sysslebäck, Munkfors