Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Kvinnligt företagande i kommunerna Hagfors och Kristinehamn
1999 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Syftet med uppsatsen är att se om det finns några geografiska skillnader mellan kvinnliga företagare i Hagfors kommun och Kristinehamns kommun och i vilka former tar sig dessa eventuella skillnader? Mina frågeställningarna är att se om det fanns några geografiska skillnader mellan: * företagstyperna * företagens lokalisering * utbildningsnivån * antalet anställda * motiven till att starta företag och målen med verksamheten * attityder från omgivningen, exempelvis bemötandet av en bank vid lån etc. * stödet från familjen Mitt första delsyfte med uppsatsen är att se om de kvinnliga företagen har någon ansats till att bilda kvinnliga nätverk. Mitt andra delsyfte är att utifrån de kvinnliga affärsrådgivarna i Hagfors- och Kristinehamns kommun undersöka hur en typisk potentiell kvinnlig företagare är och vilken hjälp frågar hon efter? Mitt tredje delsyfte är att undersöka om kvinnliga företagare i Hagfors- och Kristinehamns kommun känner till ALMIs företagarlån för kvinnor och vilken kunskap har man om möjligheten till kvinnlig rådgivning? Mitt fjärde delsyfte är att undersöka om kvinnliga företagare i Hagfors- och Kristinehamns kommun känner till den kvinnliga affärsrådgivaren i respektive kommun? * Skiljer sig företagstyperna? Det är svårt att säga eftersom den utvalda Cantzlers modell som jämförelse kändes ofullständig. I en kompromissad sammanställning förekom skillnader men dessa raderades ut genom att några kriterier var tvungen att ändras. * Skiljer sig företagens lokalisering? Om man antar att tätorten är centrum, så visar det sig att de kvinnliga företagarna i Hagfors kommun har en perifer lokalisering av sina företag medan kvinnliga företagare i Kristinehamns kommun har en mer central lokalisering av sina företag. * Skiljer sig motiven till att starta företag och deras mål med verksamheten? Det är svårt att ge ett entydigt svar på denna fråga men gemensamma svar var; att man hade en dröm att starta eget, att kunna bo kvar, att bestämma över sig själv, var arbetslös, trött på sitt gamla arbete. Målen med företagen var ofta låga; att man ville kunna försörja sig, att företaget skulle kunna gå runt, att skapa sysselsättning, ha god service och kvalité. * Skiljer sig utbildingsnivån? Här visade sig en av de största skillnaderna från enkätens resultat. I Kristinehamns kommun var utbildningsnivån bland de kvinnliga företagarna mycket högre än i Hagfors kommun! Min förklaring till detta är att invånarna i Hagfors kommun saknar tradition i att vidareutbilda sig. I och med att järnverket länge var den naturliga fortsättning efter avslutad skolgång har det aldrig funnits ett behov av att studera vidare. Jag tror även att Kristinehamns kommuns närhet till två högskolor (numera universitet) har gjort att man har en annan syn på kunskap samt att man inte haft en lika naturlig arbetsgivare efter avslutad skolgång * Skiljer det sig mellan antalet anställda? Över hälften av de kvinnliga företagarna hade startat sitt företag själva. De flesta hade ingen anställd. * Skiljer sig stödet från familjen? Ja, kvinnliga företagare i Hagfors får mindre stöd från familjen än kvinnliga företagare i Kristinehamns kommun. Min uppfattning är att det kan bero på det patriarkat som fortfarande verkar finnas hos männen i Hagfors i form av förväntningar på familjens och hemmets arbetsfördelning. Eftersom antalet gifta kvinnor i Kristinehamn var större än i Hagfors skulle det kunna vara en underliggande faktor för trygghet och ett större handlingsutrymme för sitt företagande. I båda kommunerna var man ense om att familjens stöd i kvinnans företagande var ganska eller helt avgörande för företagets överlevnad. Detta stämmer också väl överens med de kvinnliga affärsrådgivarnas bild. * Skiljer sig attityder från omgivningen, bemötande vid bank och andra finansiella beslut? Det var uppenbart att de kvinnliga företagarna saknar stöd men de vet inte vilken typ av stöd de behöver och vad det skulle kunna bestå av. En del antog att frågan i enkäten anknöt till påtagliga stöd som t ex ”starta-eget” bidrag medan andra såg det som samhälleliga faktorer såsom barnomsorg osv. Av de som behövde låna pengar till sitt företag fick de flesta ett bra bemötande från bankerna. Det visade sig dock att trots det goda betyget så hade flera redan besökt en annan bank som misstrott kvinnan och hennes affärsidé. Ungefär hälften av kvinnorna kände till ALMIs kvinnolån och det var ett fåtal som hade lånat från dem. Detta kan bero på att många hade startat sitt företag innan ALMIs kvinnolån tillkommit I Kristinehamns kommun var det 35 % som kände till att det fanns en kvinnlig affärsrådgivare trots dess medverkan i Christinorna. Min uppfattning är att det kan bero på att man bytt personal flera tillfällen eller för att man kanske inte har behövt hjälp. Många av företagen var också 3 år eller äldre. Ansatsen till att bygga nätverk var nästan dubbelt så stor i Kristinehamns kommun som i Hagfors kommun. Nätverken i Kristinehamns kommun var mer organiserade och hade ett underifrån perspektiv dvs, att det kom från företagarna själva. I Hagfors kommun fanns företagsträffar som var ordnade av den kvinnliga affärsrådgivaren. Flera nätverk i Hagfors är av social karaktär, dvs pågår utanför ordinarie arbetstid. Ett nätverk består av olika professionella grupper som träffas och byter erfarenheter inom yrkes/privatrollen. Ett annat nätverk är lite speciellt eftersom det är sponsrat av EU och därmed tidsbestämt. Annars skulle man kunna benämna detta som ett formellt externt nätverk. I Kristinehamn finns ett välutvecklat nätverk som kan benämnas formellt externt nätverk där personer från olika branscher möts utanför arbetet och byter erfarenheter. Det finns även världsomspännande nätverk. De verkar inte fungera lika bra som de regionala. Kanske beror det på att den vardagliga närheten sakans. Det verkar ändå som att själva sammankomsterna är viktigare än innehållet Vilka besöker de kvinnliga affärsrådgivarna? I Hagfors kommun är det 70% unga och arbetslösa tjejer som vill sysselsätta sig. I Kristinehamns kommun är medelåldern på 35-50 år och många kommer från vårdsektorn. Det är mycket tydligt att kvinnor är medvetna om sin tid. De vill startar eget för att kunna få ett eget utrymme där de själva bestämmer. Fastän många av dem troligtvis inte känner till ämnet kulturgeografi och begrepp som rummet, så har de en stor medvetenhet om varför de söker sin frihet dvs de försöker alla att skapa sina egna rum i den manligt präglade företagandet. Patriarkatet verkar starkare i Hagfors kommun. De kvinnliga företagarna verkar förväntas att fortfarande upprätthålla den professionella husmoderns roll fastän hon har ett nytt ansvar med sitt egna företag.Även om uppsatsens resultat har visat på svagare bakgrundskunskaper i Hagfors kommun än i Kristinehamns kommun, så går det inte att öka eller dra ned på stöd i olika regioner. Frågan är om det inte vore en diskriminering i sig. Det som jag tror behövs i Hagfors är en mer öppen syn på kvinnans roll i samhället och att man uppmuntrar till högre utbildning. Men även om kvinnor (och män) utbildar sig så måste det dels finnas sådana typer av arbeten men också sociala aktiviteter för att kvinnor ska flytta tillbaka till en manligt präglad miljö som en bruksort.Det är inte bara kvinnliga företagare i Kristinehamns och Hagfors kommun som behöver förebilder utan alla kvinnliga företagare. Företagande över huvudtaget måste börja uppmuntras i skolan men man måste också visa förebilder på alla nivåer.

Place, publisher, year, edition, pages
1999. , 77 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-54018Local ID: GEO D-2OAI: oai:DiVA.org:kau-54018DiVA: diva2:1102578
Subject / course
Geography
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 2 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf