Syftet med studien är att få en översiktlig bild över vittring på gravstenar. För att uppfylla syftet ställde jag mig följande frågeställningar: Hur yttrar sig vittring på gravstenar? Finns det ett samband mellan typ av bergart, ålder på gravstenen och graden av vittring? Finns det skillnader respektive likheter mellan stad och landsbygd? Vilken gravsten påverkas mest respektive minst av vittring? Vilken typ av skador är vanligast? Var på stenen finns skadorna? Är det någon skillnad mellan olika väderstreck? Hur vanligt är lavangrepp på gravstenar och vad kan detta få för konsekvenser? För att besvara frågeställningarna använde jag mig utav en kvantitativ metod. En kvantitativ metod är en metod som utmynnar i numeriska observationer eller låter sig transformeras i sådana. (Backman, 1998, s.31) Styrkan med dessa är att man kan förklara olika företeelser och genom statistiska undersökningar kan generaliseringar göras. (Holme & Solvang, 1997, s.87) Varje gravsten kategoriserades efter år, bergart, färgförändringar, procent lavar, väderstreck, håligheter, flakvittring, sprickor och sträva ytor. Graden av vittring uppskattades efter en skala mellan 1-5. De flesta stenarna som undersöktes var av granit, men även gravstenar i diabas, sandsten, marmor och kalksten förekom. För att få några olika faktorer att jämföra med valde jag att jämföra stad och landsbygd. Två kyrkogårdar i Karlstad; skogskyrkogården i Rud och Östra- och Västra kyrkogården samt Malungs kyrkogård i Dalarna blev därmed undersökta. En sten kan vittra genom mekanisk-, kemisk- eller biologisk vittring. Den mekaniska vittringen beror i Sverige mestadels på frostsprängning, medan den kemiska vittringen i huvudsak påverkas genom sura nedfall. Den biologiska vittringen åstadkommes genom lavar. Några tydliga och relativt stora skador på stenarna i min undersökning är färgförändringar sträva ytor och lavangrepp. Gravstenar uthuggna i diabas var de som klarade sig bäst mot vittring i min studie, medan kalkstenen klarade sig sämst, detta har bland annat sin förklaring i bergarternas uppbyggnad. En slipad sten klarar sig i regel bättre mot vittring än en oslipad. Nästan inga variationer i vittring uppmättes dock mellan Karlstad och Malung. Det skall dock tilläggas att en undersökning av mitt slag aldrig till hundra procent kan vara fullständig på grund av den korta undersökningstiden. Vissa påverkande faktorer kan jag som studerande inte råda över, exempelvis droppande träd, förändringar i klimat samt fysiska skillnader mellan olika stenar etc. Dock ger min undersökning en översiktlig bild över vittring på gravstenar i två olika samhällen i Mellansverige. The purpose of the study is to have a clear picture of the weathering of tombstones. To fulfil the purpose I asked the following questions: How do you observe weathering of tombstones? Is there any connection between type of rock, age of the tombstone and the degree of weathering? Are there differences respectively similarities between city and countryside? Which tombstone is most respectively least affected by weathering? What type of damages is the most common? Where are the damages to be found on the stone? Is there any difference between various quarters? How frequent is lichen attack on tombstones and what consequences might arise? To answer the qustions I uses a quantitative method. A quantitative method is a method that results in numerical observations or can be transformed in such. (Backman, 1998, s.31) The advantage of these is that different facts can be explained and through statistical examinations generalizations can be made. (Holme & Solvang, 1997, s.87) Each tombstone was categorized regarding year, rock, colour changes, percentage of lichens, quarters, cavities, flake weathering, cracks and rough surfaces. The degree of weathering was estimated according to a scale between 1-5. Most of the stones that were examined were made of granite, but also tombstones made of diabas, sandstone, marble and limestone were to be found. To receive some differnet factors to compare with I chose to compare city and countryside. As a result the following cemetaries were examined: the first cemetary in Rud and the Eastern and Western cemetary together.