Arbetet som ni nu har framför er går i huvudsak ut på att få ett volymmässigt underlag för att i framtiden bland annat kunna göra urlakningsanalyser av skarnhögarna runt om i de Värmländska järn och mangangruvorna. Jag är mycket väl medveten om att det finns ett stort antal gruvor av denna sort i Värmland, men man måste ju börja någonstans och jag har valt Långban. Detta ger möjlighet för ytterligare arbete i framtiden då min tid endast räckte till Långbans skarnhögar som fanns inne i själva samhället. Arbetet med volymmätningarna har inte varit helt lätt då det inte finns en enda hög som är helt symetrisk. En annan svårighet och begränsning i mitt arbete har varit det faktum att stora delar av Långban (hus, trädgårdar, vägar och parkeringar) är uppbyggda av skarn eller ligger uppe på dessa högar. Dessa skarnmängder har jag inte tagit med i mitt arbete utan jag har enbart inriktat mig på rena skarnhöger. En stor del av de skarnhögarna ligger under vatten och dessa skarnmängder har jag inte heller beräknat volymen på. Resultatet av dessa undersökningar visar att det ligger närmare 170 000 m3 skarn i Långban. På de högar jag har arbetat med, 25 st, så har jag även slagit ett visst antal stenar, det rör sig om 10 – 50 stena per hög. Detta har jag gjort för att försöka skaffa mig en bild av vad som finns i högarna. Av det resultatet jag fick fram så kan man se att det är ungefär 75% karbonater (kalksten) i högarna, 10% består av chert som är en kompakt hälleflintsliknande bergart och de sista 15% består av skarn och malmmineral. Av skarnmineralen så dominerar granater och aktinolit medan malmmineralen domineras av två typer av järnmalm (hämatit och magnetit) och två typer av manganmalm (braunit och hausmanit). Som ni förstår av mitt arbete så finns det nästan hur mycket som helst att göra inom detta område då det förmodligen inte finns några volymberäkningar gjorda på några av de övriga gruvorna inom Värmlands bergslag.