Karlstads berggrund består av gnejs och hyperit. Utanför Karlstad finns också mylonitiserad gnejs. Mineralogin skiljer sig mellan bergarterna och genom att använda en Schmidthammare kan ett värde för ytornas hårdhet fås. Schmidthammaren är en tillslagskolv som återger ytans hårdhet i procent (R- värde). Genom att studera bergytors olika hårdhet fås en bild av dess vittringsyta. En hård yta är relativt färsk och ovittrad, medan en vittrad yta är mjuk. I Karlstad är de hårdaste ytorna de som återfinns intill Vänerns strand, dessa ytor har varit utsatta för vittrig kortast tid. Hårdheten sjunker med ökad höjd. Vid jämförelser av röd intermediär gnejs, grå plagioklasrik gnejs, hyperit och mylonitiserad gnejs så var den röda gnejsen den som uppvisade högst medelvärde (R- värde) och är därför den hårdaste bergarten. Lägst medelvärde och då också mjukast är hyperiten. Homogeniteten skiljer sig mellan bergarterna, men också inom samma bergart.