Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Mammutfynd i Sverige
2001 (Swedish)Independent thesis Basic level (degree of Bachelor)Student thesis
Abstract [sv]

Syftet med uppsatsen är att belysa mammuten och hur den levde, samt att sammanställa de svenska mammutfynd som hittats. Mina frågeställningar är: vad var en mammut?, varför dog de ut?, vilka fynd har gjorts i Sverige och var? I min undersökning har jag använt mig av tidskrifter, artiklar, böcker och Internet. Jag har även med hjälp av handledare gjort karta i GIS för att visa fyndplatserna. Mammuten tillhörde ett idag utdött elefantdjur. Det har funnits ca 20 olika arter med morfologiska variationer. De levde mellan 4 miljoner år sedan till för ca 4 000 år sedan. Mammuten hade en vidsträckt utbredning i Europa, Asien och Nordamerika. Mammuten vägde ca 5 ton och hade betar som var upp till 4 meter långa. Den ullhåriga mammuten var väl anpassad till kylan på mammutstäppen. Anpassningar som tex. stor kroppsvolym, ett tjockt fettlager under huden, och små ludna öron skyddade mammuten mot kylan. Mammutens päls bestod av bottenull och brun- svarta stickelhår med en dragning åt rött. Mammutstäppen hade en väldigt speciell miljö, kall med hårda vindar och ett nästan trädlöst landskap. Slutet av Weichelistiden innebar slutet för många djur på mammutstäppen. Aldrig tidigare under kvartär tid hade så många djurarter dött ut på så kort tid. Anledningen till att mammuten dött ut är oklar och troligen av komplex natur. Sannolikt en konstellation av olika faktorer som tex. kollapsen av mammutstäppen som ekosystem, och förbättrade jaktmetoder hos det växande antalet människor. I Sverige saknas nästan helt bergarter och fossil från Kenozoikum, även kallad däggdjurens tidsålder, främst på grund av att vårt land legat över havsytan under denna tid. Det är inte förrän vi kommer till slutet av pleistocen som vi har någon chans att hitta fossila däggdjur i Sverige. Vårt land har även varit täckt av inlandsis i flera omgångar de senaste årmiljonerna. Men det har funnits några perioder då isen dragit sig tillbaka och gjort det möjligt för mammuten och andra istidsdjur att för en tid invadera Sverige. Så gott som alla skandinaviska fynd består av enstaka ben, främst delar av skelettet som är tåligt tex. tänder. Det har gjorts 24 fynd av mammut i Sverige, det mest omfattande i Pilgrimstad i Jämtland 1944. Det senaste fyndet är gjort i Kånkback 1975 då man fann en mammutbete. En anledning till att det är det senaste fyndet kan vara den ökade automatiseringen i grustag, som är den vanligaste fyndplatsen.

Place, publisher, year, edition, pages
2001. , 17 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-53981Local ID: GEO C-6OAI: oai:DiVA.org:kau-53981DiVA: diva2:1102541
Subject / course
Geography
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 8 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf