Under min sjätte termin på förskollärarprogrammet har jag fått möjlighet att söka djupare kunskaper i något som tidigare i utbildningen fångat mitt intresse. Mitt val är att undersöka fenomenet stress. Mitt preciserade problem är formulerat så här: Vad kan jag som pedagog göra i syfte till att förebygga samt hjälpa stressade barn i förskolan. För att finna svar på min frågeställning har jag genomfört en kvantitativ undersökning där pedagoger i förskolan har fått svara på en enkät. Jag har kommit fram till att hela 82% av de 289 barn som innefattas i min undersökning är stressade. Pedagogerna anser att många av rutinsituationerna på förskolan bidrar negativt till barns stress. Mest stressande är det på morgonen när barnen ska lämnas av föräldrarna inför en hel dag på förskolan. Den psykiska miljön anses också som mycket stressande, liksom att pedagogerna går in och avbryter leken. För att kunna förebygga och hjälpa stressade barn ska jag som pedagog vara medveten om och uppfatta de stressignaler barnen sänder ut. Min uppgift är att försöka reducera antalet stressfaktorer och ställa rimliga krav på barnen. Att vistas mycket i skogen är stressdämpande. Där inspireras barnen att själva hitta på aktiviteter samtidigt som sinnena får vila från påträngande intryck. Det är också viktigt att barnen känner sig trygga och att vi dagligen ger varje barn bekräftelse. Arbetsmiljön behöver omkonstrueras så den motsvarar de behov barngruppen har men även arbetsmetoder behöver föryngras för att passa nya generationer. Barnen behöver få tillfällen till rekreation i form av stunder då inget ska presteras. Vi måste lära barnen att slappna av.