I mitt kommande yrke som förskollärare kommer jag att möta många barn i olika situationer. Denna undersökning handlar om hur jag som pedagog kan hjälpa och stödja syskon till ett barn med svår sjukdom. Jag har valt att undersöka detta eftersom det är syskon som vi träffar mest ute på förskolorna. Det känns viktigt att veta på vilket sätt som ett barn kan reagera och hur jag på bästa sätt kan finnas till hjälp för barnet. Syftet med denna undersökning är att få kunskap om hur jag på bästa sätt kan hjälpa ett syskon till ett sjukt barn. För att få kunskap om detta har jag studerat litteratur och gjort intervjuer. Jag har intervjuat en barnpsykolog, lekterapeut, förälder/barnskötare och en barnsjuksköterska som är syskonkoordinator på Ronald McDonald Hus. Det har varit mycket intressant och jag har fått mer förståelse för hur syskon kan reagera och hur jag kan hjälpa dem. Syskon kan reagera på många sätt, men det främsta är att de ofta känner sig bortglömda och de behöver någon som ser dem och kan bekräfta dem och deras känslor. Det kan ibland vara svårt för barnen att prata med sina föräldrar eftersom de ser att de också är så ledsna. Det är viktigt att barnen kan känna sig trygga.