1998 beslöt riksdagen att införa förskoleklass, frivillig för barnen men kommunens skyldighet att tillhandahålla. Förskoleklassen och fritidshemmen fick då gå under skolans läroplan. Genom att integrera förskoleklass, fritidshem och grundskola ska man skapa ett nytt gemensamt pedagogiskt förhållningssätt. Jag har enskilt intervjuat förskollärare, fritidspedagoger och grundskollärare som ingår i två olika arbetslag för att få deras syn på arbete i arbetslag och integrationen. Det jag ville se var om det fanns några skillnader bland de olika yrkeskategorierna i tyckandet. Min preciserade frågeställning blev: Upplevs integrationen mellan förskolan, grundskolan och fritidshem som positiv eller negativ? Resultatet blev att integrationen upplevs som positiv men att det finns faktorer som försvårar samarbetet. Det finns för lite tid för arbetslagen att planera och diskutera. Den lilla planeringstid arbetslagen har tillsammans räcker oftast bara till veckans planering, det finns sällan tid för utvärdering, dokumentation och diskussioner. Det finns många vinster med att jobba integrerat då arbetslagen kan ta till vara på varandras kompetens och på så vis själva utvecklas. Eleverna gör också stora vinster genom att de får fler valmöjligheter t.ex. ettorna kan få välja fri lek och förskolebarnen kan få mer läs och skrivträning. Men det finns även negativa effekter för de barn som behöver en väl organiserad skoldag och som inte klarar av lokal och lärarbyten. Det är även lätt att något barn försvinner i gruppen då det ofta arbetas i tvärgrupper. De arbetslag som ingick i min undersökning upplevde arbetslaget som något bra men jag tror det beror mycket på att de här pedagogerna trivdes så bra tillsammans, vilket är mycket viktigt för ett fungerande samarbete.