Oh vad hon är duktig på att teckna! Det har hon efter morfar, men oj vad ”Olle” är musikalisk, det har han efter farfar, farfar var en känd spelman. Alla bär vi på anlag, i våra gener. Biologiska barns anlag jämför vi gärna med barnens släktingars anlag, och detta kan barnen få höra. Men vilkas anlag bär de utlandsadopterade barnen med sig? Vilka ska de bli jämförda med? Vill de bli jämförda med några? Detta är frågor som många adopterade barn ställer sig själva under sin uppväxt, men även senare i livet. Vilken socialgrupp adopterade barn kommer ifrån vet vi inte, men vi vet att adoptivföräldrar ofta är medelklassfamiljer, ofta med ganska hög utbildning. Att söka sina rötter vill många, vare sig det gäller adopterade, eller biologiska barn, men det är inte alla gånger så lätt att besvara frågorna som finns. Om man har kunskap om barnens signaler, kan vi vuxna kan hjälpa dessa barn. Behöver vi mera kunskap om adoptivbarn? Anser de som arbetar med barn att de besitter nog med kunskap i ämnet? Skall adoptivbarns föräldrar genomgå särskild utbildning där de får ta till sig information om adoptivbarns agerande, vilka är lämpliga att samanställa den informationen? Frågorna är många och det finns inga enkla svar. I min undersökning har jag ställt frågor av den karaktären till två yrkeskategorier som arbetar med människor, förskollärare/pedagoger och omvårdnadspersonal. Detta har skett via en enkät. Den innehöll frågor angående barns upplevelser och situationer, adoptivföräldrarnas upplevelse, allmänna synpunkter om utlandsadopterade barn, samt förskolans betydelse för dessa barn. Resultatet visade att de som hade utbildning och erfarenhet om barn var de som vill ha djupare kunskap om utlandsadopterade barn.