Att antalet timmar för skolidrott ska minska eller eventuellt tas bort är för mig en skrämmande tanke, då man genom medierna hör att allt fler barn ökar i vikt och rör på sig allt mindre. Människan är inte född till ett stillasittande liv utan är gjord för att röra på sig. I det samhälle vi lever i är det nödvändigt att barnen får röra på sig mycket, eftersom t ex datorn främjar till ett mer stillasittande liv. Den här rapporten behandlar vikten av lek och rörelse för barn i åldrarna sex till nio år, och vad sex av mig utvalda pedagoger anser om rörelse och dess betydelse för inlärningen. Syftet med den här rapporten är att ta reda på om lek och rörelse har någon betydelse för barns inlärning. Efter att ha studerat litteratur kring ämnet valde jag att göra sex intervjuer med lärare, förskollärare och fritidspedagoger på två av mig utvalda skolor. Mitt intresse låg i att få veta hur mycket lek och rörelse som förekommer på skolorna, och hur stort intresset är från pedagogernas sida. Det preciserade problemet är: * Vad är pedagogernas syn på rörelsens betydelse för barns inlärning? * Hur används lek och rörelse för att främja barns inlärning? Resultatet visar att det förekommer en hel del lek och rörelse, främst för barnen i förskoleklasserna. På den ena skolan får förskolebarnen träna sin inlevelseförmåga och självförtroende genom att spela teater, medan de på den andra skolan har schemalagd rörelsetid och massage. Skillnaden mellan skolorna är att de på den ena får mindre rörelsetid på de högre stadierna, medan de på den andra får mer ju äldre de blir. Tyvärr används inte fysisk rörelse i någon högre utsträckning vad gäller den teoretiska undervisningen, trots att pedagogerna tycker det är mycket viktigt att barnen får ge utlopp för sina rörelsebehov.