Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Båtturism - en framtid för Grums kommun?
2005 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Syftet med denna magisteruppsats är att studera båtturism. Uppdraget har givits av Grums kommun som har uppmärksammat det växande intresset för båtturism. Kommunen har i ett EU-projekt valt att utveckla en båtled; Värmaleden. Båtturism är ett relativt outforskat område och därigenom fanns ett tydligt behov att lära känna den typiske båtturisten/konsumenten bättre. Med ökad kunskap kan planering och vidare utveckling av båtturism göras bättre i framtiden. I uppsatsen har följande frågeställningar besvarats för att kunna ge en helhetsbild av fenomenet båtturism; Vad kännetecknar den typiske båtturisten? Vilka platser/rum vistas båtturisten i under sina båtturer? Har Grums kommun plats/rum för båtturism? Har Grums kommun de förutsättningar som krävs för att i framtiden kunna identifieras med båtturism? Eftersom problemområdet är relativt outforskat har det varit spännande, och stundvis tungt, att försöka hitta lämpliga teorier som kan ligga till grund för studien. I denna undersökning integreras disciplinerna företagsekonomi och kulturgeografi. Detta eftersom problemområdet är komplext och kan bättre beskrivas med ett tvärvetenskapligt angreppssätt. Verkligheten är sällan endimensionell. Slutligen erhölls ett flertal teoretiska utgångspunkter från båda disciplinerna som delades upp i; turism, plats, konsument samt tidigare forskning. Angreppssättet i denna studie är av såväl kvantitativ som kvalitativ art. En enkätundersökning har sammanställts med 163 båtklubbsmedlemmar. Vidare har uppföljningsintervjuer utförts med sju av dessa medlemmar kvoterade efter kön, ålder, bostadsort samt familjesammansättning. Därtill har två djupintervjuer utförts med nyckelpersoner från Grums kommun. Slutligen har även fältexkursioner utförts i det studerade området. Slutsatser från denna studie visar att den typiske båtturisten är en man i äldre medelåldern med gymnasie-/yrkesutbildning. Han är sammanboende utan barn i villa, förvärvsarbetar heltid i privat sektor med en total hushållsinkomst på 400 001-600 000 kronor och är ägare av en motorbåt. De vanligaste syftena med våra respondenters båtturer är; sola/bada, komma ut i naturen, rekreera sig, uppleva stillhet/lugn och fiska. De bakomliggande behoven är mycket likartade då alla vill komma ut i naturen och bort från vardagens stress. Våra respondenter har en mycket nära relation till naturen. De känner välbefinnande av att vistas i naturen. Båtturisterna efterfrågar olika faciliteter när de lägger till med sin båt beroende på situationen. De söker oftast en lugn och ostörd plats som präglas av orörd/vild natur. Platser som studerats är; naturen, båten, Värmaleden, mindre platser längs Värmaleden (exempelvis Liljedal och Borgvik) samt Grums kommun. Exempel på styrkor för båtturismen i Grums kommun är Värmaleden med dess faciliteter samt den geografiska belägenheten invid Vänern. Svagheter: bristen på entreprenörer, kommunens icke-turismtradition samt låga, icke-öppningsbara broar vilket stänger ute många segelbåtar från Värmaleden. Möjligheter kan vara närheten till Karlstad och hot den nya inre farleden mellan Karlstad och Kristinehamn. Det har framkommit att Grums kommun lider av bristande marknadsföring gällande båtturism. Kommunen har dock goda förutsättningar för att tillfredsställa båtturisternas behov och önskemål gällande faciliteter, natur och kultur. Med ett ökat engagemang för båtturisten kan kommunen i framtiden dra nytta av en hitintills nästan outnyttjad resurs.

Abstract [en]

The aim of this Master Thesis has been to examine Boat Tourism. The commission have been received from the municipality of Grums, which have observed the growing interest of Boat Tourism. The municipality have, in a EU-Project, chosen to develop a boat fairway; Värmaleden. Boat Tourism is a relatively unexplored topic and there is an apparent need to get to learn the Boat Tourist better. With an enhanced knowledge the planning and development can be improved in the future. To get an overall understanding of the phenomenon ”Boat Tourism” the following questions have been answered; What are the characteristics of the Boat Tourist? Which places/rooms do the Boat Tourist stay in during the boat trip? Does the municipality of Grums have the place/room for boat tourism? Does Grums have the required qualifications to be identified with Boat Tourism in the future? Since the problem area is a relatively unexplored topic it has been exciting, but sometimes difficult, to find the relevant underlying theories. In this thesis two disciplines have been integrated; Business economics and Human geography. The combination provides an interdisciplinary approach to the complex “problem area”. The reality is seldom one-dimensional. Eventually several theories representing both disciplines were obtained; tourism, place, consumer and previous research. The methodological approach in this study is both quantitative and qualitative. A questionnaire consisting of 163 boat club members have been compiled in the study. Further follow-up interviews have been performed with seven of these members quoted by gender, age, geographical residence and family situation. On top of this two in-depth interviews have been carried out with persons in key positions within Grums municipality. Finally field studies have been conducted in the geographical area. Conclusions based on this study reveal the typical Boat Tourist as a man, late middle-aged with a gymnasia-/vocational education. He lives in a house together with a partner and no children, is gainfully employed with a total income of 400 001-600 000 SEK in the household and is the owner of a motorboat. The most common purpose of our respondents’ boat trips are; sunbathing, come in contact with nature, seek recreation, experience silence/peace and go fishing. The underlying needs are all very similar hence everybody strives to move away from the stressful daily life and meet the nature. The average individual has a very close relationship with nature and experiences well being when associating with nature. Boat tourists demands different facilities depending on the situation when berthing. They usually seek for a quiet and undisturbed place characterised by untouched nature. Places examined are; the nature, the Boat, Värmaleden, small locations along Värmaleden and the municipality of Grums. Examples of Strengths for boat tourism in Grums are Värmaleden with its facilities and the geographical position by the lake Vänern. Weaknesses: shortage of entrepreneurs, the lack of tourism tradition and the low, inoperable bridges that excludes sailing-boats from accessing Värmaleden. The closeness to Karlstad can be identified as an Opportunity while the inner fairway between Karlstad and Kristinehamn can be a Threat. This study has shown that the municipality of Grums is suffering of insufficient marketing of boat tourism. However there are good conditions for satisfying the needs and wishes concerning facilities, nature environment and culture. With an enhanced involvement in the boat tourism Grums can take advantage of an previously unexploited resource.

Place, publisher, year, edition, pages
2005. , 115 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-53413Local ID: KUG D-7OAI: oai:DiVA.org:kau-53413DiVA: diva2:1101966
Subject / course
Human Geography
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 3 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf