Jag har valt att göra en fallstudie av det skälet att jag vill skilja ur ett visst fenomen i en kontext. Syftet med den här D-uppsatsen i kulturgeografi är att belysa samspelet mellan de kommunala aktörerna och övriga berörda intressenter i samband med den fysiska planeringen och den kommunala bostadsförsörjningen och hur detta påverkar människor ur ett genus- och funktionshinderperspektiv. Jag är intresserad av det här området av det skälet att jag själv har en muskelsjukdom och i april i år flyttade jag från Skoghall till en handikappanpassad lägenhet i Karlstad. Jag tycker att det är viktigt att synliggöra frågor som berör tillgänglighet och användbarhet. För att nå syftet med uppsatsen har jag utgått från några frågeställningar som jag har jobbat med. - Vilka aktörer är det som skapar, finansierar, äger, förvaltar och förändrar plan- och byggprocessen – vem ges makten över marken? - Hur skapas och upprätthålls hierarkiska könsrelationer i en rumslig struktur – i det här fallet fysisk planering? - Hur fungerar det med tillgängligheten i plan och byggprocessen? - Hur kan ”Västkust” området planeras ur ett funktionshinderperspektiv? De teoretiska utgångspunkter som jag har använt i den här D-uppsatsen är olika områden som berör fysisk planering med och utan ett genus- och funktionshinderperspektiv. Den första delen i teoriavsnittet handlar om fysisk planering som helhet och det har betydelse för hur rummet planeras och utformas och för vilka det är som kan disponera staden. För att förstå det här bättre har jag studerat hur en plan- och byggprocess ser ut. Det är viktigt att ha i åtanke hur plan- och bygglagstiftningen (PBL) fungerar och hur den påverkar projektering och byggnation av ett bostadsområde. Det här sker helt olika ut beroende om perspektivet är genusplanering (jämställdhet) och/eller om betydelsen läggs på tillgänglighet och användbarhet i samband med byggnation. Om en bostad är tillgänglig för personer med olika funktionsnedsättningar är den också extra bekväm för den person som har alla sina förmågor i behåll och det är till fördel för alla. Vad som är viktigast ur de båda perspektiven är att planeringsprocessen ger möjligheter till brukarinflytande och dialogplanering. Det är inte enbart den fysiska miljön som konstituerar rummet och jaget/identiteten, utan det måste också tas med i beräkning den sociala, relationella miljön vid planering. För att få en bild av hur samspelet är mellan de kommunala aktörerna i Karlstad har jag i min empiriska del av uppsatsen valt att titta närmare på olika kommunala plandokument. I översiktsplan 97 finns det en god beskrivning av det område som kallas för ”Västkust” (Bergviks villaområde, Grundviken, Zakrisdal, Ulleberg, Margårdsängen och Björkås). För att få en bättre förståelse av det här området tittade jag även i två bostadsförsörjningsprogram för Karlstads kommun. Sammanlagt gav det här mig en bra bild av hur bostadsplaneringen ser ut i Karlstads kommun. Jag tyckte att det även var viktigt att få ett funktionshinderperspektiv när det gäller plan- och byggprocessen och därför har jag studerat närmare kommunens plan för full delaktighet. Det här gav mig några idéer att ha i åtanke innan det var dags för mig att göra mina fältstudier i ”Västkust” området. Jag har tittat närmare på olika fysiska strukturer; infrastrukturen i området är torg, gator, vägar etcetera, grönstrukturen i området består av parker, grönområden och vatten och slutligen finns det en bebyggelsestruktur i form av byggnader. Det område som jag tyckte var närmast passande för en eventuell plan- och byggprocess ur ett funktionshinderperspektiv är Grundviken och Margårdsängen. Plan- och byggprocessen och dess olika aktörer ger en komplex bild och det finns olika politiska, ekonomiska, sociala aspekter som styr besluten. Frågan du ställer dig som kommuninvånare är om det är tjänstemän och politiker som styr makten över marken eller om det är marknaden med dess byggherrar och företag som styr plan- och byggprocessen i Karlstad kommun. Det här gör att det finns en koppling mellan miljön och makten och vilka grupper av kvinnor och män som berörs av det fysiska och det sociala rummet i Karlstad. I Karlstad kommun finns det översiktsplaner som har en könsneutral inriktning där kommunens kvinnor och män blir människor, boende, invånare etcetera. Det här medför en kvinnlig underordning där män har tolkningsföreträde och det påvisar även att kvinnor som är planerare har fått ett manligt planeringstänkande. Det är av betydelse att detta synliggörs och påvisa att kvinnor och män följer olika mönster i en rumslig organisering. Förutom detta finns det också strukturer i Karlstad kommun som ger en bild av att tillgänglighet och användbarhet inte är viktiga frågeställningar att ha i åtanke vid en plan- och byggprocess. Det här borde ändras och komma in tidigt i projekteringsstadiet för ett bostadsområde för då är möjligheterna störst att få en bättre tillgänglighet och användbarhet av bebyggelsemiljön. Om de här tankarna tas med i den kommande plan- och byggprocessen för Grundviken eller Margårdsängen kan dessa områden mycket väl vara tänkbara för en framtida byggnation och ge en ny och intressant boendemiljö.