Studien undersökte personer mellan 18 och 65 år som flyttade från Grums kommun under år 2003, varför de flyttade, om de uppfattade sitt flyttbeslut som frivilligt eller lätt att ta och vilka som kunde tänka sig att flytta tillbaka i framtiden. Syftet var även att undersöka flyttarnas inställning till den kommunala verksamheten i Grums kommun och vilka områden som främst behöver förbättras. Främst en enkätundersökning, men även en genomgång av litteratur som behandlar migration i allmänhet, protokoll från Grums kommun och statistiskt material från SCB och Svenska Kommunförbundet utgjorde underlaget för undersökningen. 234 av personer gick att nå med en postenkät och 138 av dessa besvarade densamma, vilket gav en svarsprocent på 59 %. Enkätmaterialet har bearbetats med hjälp av SPSS 11.0. Studiens resultat visade att det främst är yngre människor (median 27,5 år), som huvudsakligen flyttade ensamma (65 %) och att det totalt sett var lika många män som kvinnor som flyttade från Grums kommun, men också att det flyttade något fler unga kvinnor än unga män. De kvinnliga utflyttarna hade en något högre utbildningsnivå och det var även fler kvinnor som för närvarande studerade. Nära tre femtedelar av de svarande förvärvsarbetade och en dryg femtedel, främst yngre, bedrev studier. Omkring hälften hade vuxit upp i Grums kommun och närmare 30 % i någon annan värmländsk kommun. De som vuxit upp i Grums var också de som var mest positiva till en återflytt och totalt sett var det hälften av de svarande som kunde tänka sig att återvända i framtiden. Nära 90 % av utflyttarna tyckte att flyttbeslutet var ett lätt beslut att fatta och drygt lika många kände att de flyttade av fri vilja. Det sociala kontaktnätet var gott hos utflyttarna och mellan 80 och 95 % kände personer på platsen dit de flyttade. De vanligaste orsakerna till att flytta från Grums kommun var för att respondenten; flyttade ihop/isär (26 %), bedrev studier (20 %), skaffade lägenhet/hus (15 %), fick arbete eller blev arbetslös (12 %) och ville byta miljö (11 %). Kvinnorna flyttade i större utsträckning än männen för att studera eller för att byta miljö och männen flyttade oftare av skäl relaterade till arbete. Utflyttarna ansåg att de viktigaste områdena för flytten till den nya kommunen var för att; byta miljö, ordnade ny bostad och för att få ett bättre kultur- och nöjesutbud. De flesta utflyttare fann inte att den kommunala verksamheten i Grums bidragit till att de flyttade, allra minst påverkade ansåg sig de mellan 40 och 65 år vara. Omkring två tredjedelar gav omdömena bra/mycket bra till de tre områdena; grönområden/bad/motions- och fritidsanläggningar, gator/renhållning och bibliotek/kultur. Hälften tyckte att kommunikationer och information från kommunen var bra/mycket bra. Samma områden fick omdömet dålig/mycket dålig av 40 % när det gällde kommunikationerna och av 27 % rörande informationen. Det som de flesta ansåg viktigast att förbättra eller satsa mer på inom kommunen var; ungdomar, miljön, ”bruksmentaliteten”/den negativa attityden mot Grums, kommunikationer och den kommunala servicen. Den kommersiella servicen i form av butiker & restauranger och kultur- och nöjesutbudet var de två områden som de svarande var mest nöjda med och som i genomsnitt fick ett omdöme som hamnade mellan bättre och mycket bättre i den nya kommunen. Även fritidsutbudet och kommunikationerna ansågs i genomsnitt blivit bättre efter flytten från Grums kommun.