Denna uppsats fokuserar på turismutveckling ur ett lokalt perspektiv. Den är applicerad på en undersökning på uppdrag av den ekonomiska föreningen ”Bergslagen för levande bygd”. Funderingar finns på att bygga en stugby intill Bergslagkanalen i samband med indikationer om att det råder en brist på boende intill kanalen. Det är en viss plats som är speciellt intressant i detta syfte, det är den i nuläget befintliga campingplatsen i Lungsund. Styrande för undersökningen har varit en rad frågeställningar som mottogs i samband med uppdraget. Den huvudsakliga frågeställning är; Finns det förutsättningar för att uppföra en stugby vid Bergslagkanalen i Lungsund? Syftet med uppsatsen är också att utreda vad man bör ta hänsyn till, vilka förutsättningar som krävs och vilka faktorer som spelar in vid utveckling av turism i allmänhet och för uppförandet av en stugby vid Bergslagkanalen i synnerhet. Det finns också ett bakomliggande syfte som går ut på att spegla den helhet som en potentiell stugby kommer att ingå i. Den teoretiska delen av uppsatsen visar framförallt på utveckling av turism i allmänhet. Kamfjords ”Analys för attraktionsutveckling” är dominerande i den teoretiska delen och ligger som en bakgrund och som ett arbetsredskap för själva undersökningen. Platsanalys, vilken marknad man ska vända sig till, vad som är attraktionen, vilka resurser som finns tillgängliga samt konkurrenter är bitar som tas fram i denna analys. En SWOT- analys åskådliggörs vilken senare appliceras på min undersökning och på Lungsund som en lämplig plats för en stugby. I empirin speglas kanalers betydelse och en presentation av Bergslagkanalen för att få fram den helhet som stugbyn ingår i. Ett mindre nedslag görs på Dalslands kanal för att kunna göra en jämförande undersökning. Boendet i området runt Bergslagkanalen åskådliggörs utifrån en karta. Utifrån ett antal intervjuer framgår en sammanställning av respondenternas erfarenheter och kunskaper. Det som framgår genom intervjuerna är vad som efterfrågas idag på kanalen när det gäller boende och aktiviteter, vilka kategorier av människor som besöker området samt vilka hinder respektive möjligheter det kan finnas för den potentiella stugbyn. I analys slutsatser och egna reflektioner binds empirin och teorin. Den huvudsakliga biten utgörs av en applicering av min empiriska undersökning på Kamfjords modell. Då tidsgeografi samt exempel på postmodernistiskt resande framgått i teorin förekommer en fiktiv semestervecka vid stugbyn i Lungsund med koppling till en tidsgeografisk dynamisk karta. Nästa kapitel utgörs av en SWOT-analy av platsen Lungsund som en arena för en stugby. För att binda ihop uppsatsen diskuteras huruvida svaren på de bakomliggande frågeställningar som ingick i uppdraget har blivit besvarade. Det som framkommit genom uppsatsens gång har gett svar på dessa frågor. Den huvudsakliga frågeställningen; Finns det förutsättningar för uppföra en stugby vid Bergslagkanalen i Lungsund? har besvarats genom den empiriska undersökningen. ’Förutsättningar finns vilket framförallt framgår genom SWOT-analysen.