Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Regional smak - en studie av det kulinariska arvet på Kreta
2004 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Föreliggande arbete utgör en fortsättning på min tidigare c-uppsats i turism, där västra Kreta fokuserades som en ”Plats i förändring”. Den tidigare studien innebar så ett avstamp inför denna uppsats, där jag nu kopplar grepp om platsen Kreta i förhållande till dess kulinariska arv och hur detta idag kan utgöra en turistisk produkt. Jag kommer här dels att belysa det som anses specifikt för den lokala regionen, dels att knyta an mot turism i allmänhet i ett samhälle präglat av en alltjämnt pågående globaliseringsprocess med postmoderna influenser. Följande huvudfrågeställning utgör utgångspunkt i arbetet: ß Vad anses specifikt med det kulinariska arvet för regionen Kreta och hur kan detta ges ett turistiskt perspektiv kopplat till lokal identitet samt platssymbolik? Min diskussion exemplifieras också med ett konkret exempel genom att belysa Chaniakusten på västra Kreta. Denna undersökning har som syfte att besvara följande, till huvudfrågeställningen, underliggande frågor: ß Används mat som symboler i lokal marknadsföring av Kreta? ß Finns det idag företag längs Chaniakusten som profilerar sig ut mot turister genom regionala och lokala kulinariska specialiteter? Undersökningen utgörs främst av en fältstudie där såväl observation som intervjuer av samtalsliknande karaktär förekommit. Dock har även tidigare empirisk erfarenhet från platsen, och då under en längre tidsperiod, varit betydelsefull. Den teoretiska anknytningen består bland annat av Lyons sammanfattning av det postmoderna begreppet, Massey & Jess diskussion kring globalisering, platser och platsidentitet, Blom & Nilssons symbolbegrepp samt Burstedt och Salomonssons diskussion kring kulinariska arv. Kring kulinariska arv har även Heldt-Cassel gett mig vind i seglen kopplat till sitt pågående avhandlingsarbete. Min empiriska studie redovisas först genom att belysa den grekiska ön Kreta och dess kulinariska arv mer allmänt, för att därefter gå in på erfarenheter från fältstudien och Chaniakusten på västra delen av ön. Det kulinariska arvet på Kreta omskrivs främst med betoning på hälsa, kreativitet och lokal produktion. Produkter som ofta fokuseras utgörs av olivolja, av vilket kretensare är ledande konsumenter i världen, grönsaker, frukt och naturliga sötningsmedel som honung. Öns invånare uppges enligt författarna Psilakis också ha, trots sin turbulenta historia, bevarat sitt kulinariska arv i hög utsträckning under århundraden och till och med årtusenden. Mat som symboler är tydliga i den turistiska marknadsföringen för Kreta, åtminstone om man betraktar material som kan nås via hemsidor eller organisationer i Sverige. Fältstudien har dock visat att material är svårt att erhålla lokalt, inte minst då den lokala turistbyrån nyligen lagt ned sin verksamhet. Erfarenheter från fältstudien visar även att det finns lokala företagare som visar stort engagemang kring lokala kulinariska specialiteter. Dock präglas idag Chaniakusten i stort av många internationella influenser vad gäller matkultur. Enligt vad jag erfar så långt existerar heller inte restauranger längs med den exploaterade kuststräckan som lockar turister med enbart lokala specialiteter. Dock krävs mer omfattande studier för att fastställa detta med säkerhet. Chaniakusten är också en plats som står under ständig förändring genom en alltjämnt pågående globaliseringsprocess, varför det således är svårt att veta idag vad som existerar imorgon. Denna studie försöker även belysa områdets två skilda världar, där den ena utgörs av en kraftigt exploaterad kuststräcka och den andra av ett område som helt annorlunda tycks ha stått emot globaliseringsprocessen. En promenad bort från ”turiststråket” på en kilometer kan, åtminstone fram till idag, ge helt andra visuella samt kulinariska upplevelser. Det vill säga, om platskonsumenter idag verkligen önskar andra upplevelser än vad en exploaterad charterdestination kan erbjuda. En mer intressant frågeställning är dock vad framtida utveckling kan generera i för de lokalt bofasta. Vilken betydelse har platsen för människor lokalt, och vilka önskar vad i framtiden?

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , 80 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-53406Local ID: KUG D-6OAI: oai:DiVA.org:kau-53406DiVA: diva2:1101959
Subject / course
Human Geography
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf