Regional utveckling inom näringslivet är ett viktigt mål för många regioner i Sverige. Värmland har idag tre väl utvecklade klustermiljöer, Compare, Paper Province samt Broby grafiska som enskilt och tillsammans utgör en viktig del i Värmlands näringsliv. Syftet med följande studie har varit att försöka beskriva hur dessa klustermiljöer uppfattas och tas emot av redan etablerade företag, vad kan göras bättre och vad är dåligt! Jag har även valt att se hur andra regioner i Sverige uppfattar sina näringsliv och vad de gör för att locka till sig nya etableringar till sig. För att besvara syftet har jag utgått från tre frågeställningar: 1. Hur ser den regionala strukturen ut i Värmland när det gäller att satsa på nyetableringar, det vill säga, vilka faktorer är det regionen satsar på för att få en hållbar tillväxt? 2. Hur upplever existerande företag den etablerade klustermiljön i Värmlands region, vad kan förbättras, vad är redan bra? 3. Finns det några gemensamma drag/faktorer till varför vissa regioner i Sverige bättre lyckas locka till sig nyetableringar? Till hjälp har använts intervjuer och enkäter. Intervjuerna gjordes i Värmland med aktörer inom klustermiljöerna samt företagare etablerade i Värmland. Enkäterna skickades ut per e - mail till berörda näringslivskontor i Sverige. Det teoretiska arbetet har främst utgjorts av förklaringar till vad en stark region egentligen är för något, vilka faktorer är det som avgör etc. Jag har även valt att fördjupa mig i begreppet kluster som genomsyrar hela arbetet samt avslutningsvis vikten av att vara innovativ och vad det betyder för en region. Eftersom Värmland tagit fram en regional tillväxtplan för näringslivet kändes det viktigt att jämföra dessa tillväxtmål med hur det idag ser ut. Det som framgår av studien visar att många av målen redan på ett tidigt stadium efterlevs. Främst gäller det förståelsen för hur viktigt en väl utvecklad kompetens spelar in i hur regionen i framtiden kommer att utvecklas. Kompetensen kommer genom ett gott samarbete mellan näringslivet och universitetet. Det finns även redan på gymnasienivå utbildningar vars område försöker gå i fas med näringslivets olika behov. Det visar att det finns gemensamma mål till att utvecklas inom ramen för tillväxtmålen. Vidare framkommer det att regionen strävar efter att bli unika inom sin bransch. Det förs idag diskussioner om en samverkan mellan de tre klustren vars mål är att få fram en unik slutprodukt. Meningen är att produkten skall utgöra och kännetecknas av allt regionen står för. De främsta brister som idag återfinns är främst inom den fysiska infrastrukturen. En regionförstoring som därmed skulle knyta ihop perifera orter med varandra samt centralorten är att föredra. Resultatet skulle innebära stärkta möjligheter för folk att pendla till sina yrken samt även minska risken för utflyttning från glesbygden. Företagen i regionen ser enbart positiva företeelser med klustret. Det skapas en samverkan som annars skulle vara svårare att genomföra. Genom samverkan kan information utbytas, utbildningsbehovet diskuteras samt se över rekryteringsbehovet i regionen. Tillsammans kan de skapa positiva starka band mellan offentliga aktörer samt näringslivet. Idag finns det en önskan mot att förbättra kommunikationerna mellan näringslivet och politiker vilket skulle ge nya frågeställningar som kan ge framtida positiva samhällseffekter. Även företagen anser idag ett utökat behov till samverkan med universitetet samt att det skall finnas en vilja på universitetet till att bli unika inom ett område. Det skulle karakterisera regionen mycket och ge den en stark marknadsföring. Enkätundersökningen visar idag att en stark klustermiljö är att föredra och anses vara den främsta orsaken till nyetableringar i en region. Det är dock vitigt att regionen hela tiden utgår från de resurser och förutsättningar regionen förfogar över. Regionen är då specialiserade på sin nisch och därmed även duktiga på att framhäva regionens styrkor. Även ett kvalitativt utvecklande universitet är viktigt att disponera över eftersom många av företagen ser sitt framtida kompetensbehov från universiteten. De svagheter som anses mest förekommande är den fysiska infrastrukturen i de specifika regionerna. Många anser att den behöver utvecklas för att klara av dagens krav från bland annat näringslivet. Genom förbättrad infrastruktur finns även möjligheter till regionförstoring vilket enbart är positivt. Återkopplas diskussionerna ovan med teorin visar teorin att det finns starkt återkommande faktorer som är avgörande för en regions framtida utveckling inom näringslivet. Främst strävan mot att ha en koncentrerad klustermiljö anses vara det viktigaste. Även en förmåga att inneha den rätta kompetensen skapar möjligheter till att utveckla en så kallad kunskapsutvecklad ekonomi vilket visar vikten av god tillgång på rätt kompetens. Jämförs Värmland med Michael E Porters diamantmodell visar den att många faktorer i modellen stämmer överens med hur klustermiljön idag ser ut i Värmland.