Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Etableringen av ett köpcentrum i Välsviken - ett hot mot landsbygdsutvecklingen eller ett framsteg för Värmland?
2004 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Vi ser idag ett samhälle i förändring när det gäller detaljhandeln och hur den är strukturerad och utformad. Externa köpcentra har funnits sedan sjuttiotalet och sedan dess har utvecklingen gått i en rasande fart. Denna utveckling har gjort att de traditionella närbutikerna i perifera områden ofta slås ut på grund av det minskade kundunderlaget. I Karlstad som största stad i Värmland finns en stor köpkraft och redan tre externa handelsområden (se bil. 1). Samtidigt som Bergviks köpcentrum bygger ut läggs ett förslag fram om en etablering av ett köpcentrum i Välsviken öster om stadskärnan. Med denna D-uppsats syftar jag till att undersöka invånarna i kranskommunernas syn på förslaget. Hur ser de på ännu ett köpcentrum i Karlstadsområdet? Vill de ha ett större utbud inom länet, eller värnar de om närbutikerna i sitt närområde? Hur ser köpvanorna ut, vart går köpresorna? Innebär det nya köpcentrumet ett hot mot landsbygdsutvecklingen, eller ett framsteg för Värmland? Tre utvalda kommuner får i undersökningen representera helheten. Dessa är Säffle, Sunne och Kristinehamns kommuner. Studien baseras på en enkät som skickats ut till 300 privatpersoner, ca 100 i varje vald kommun. Den största delen av min undersökning består av de synpunkter allmänheten har, själva studien handlar om hur dessa kan skilja sig åt i många fall. Vid sidan av enkäten har jag valt att göra två kompletterande intervjuer. Teoriavsnittet i denna uppsats ligger inom ämnesområdet ekonomisk geografi. Det som behandlas är just ”produktionens lokalisering i rummet”. Forskningen inom modern ekonomi har fokuserat på två trender. Den ena handlar om människors och företags benägenhet att lokalisera sig i urbana områden. Den andra trenden är faktumet att likartade verksamheter grupperar sig på specifika platser där de kan dra nytta av varandra genom att bilda agglomerationer. Genom åren har stadskärnan genomgått olika strukturomvandlingar. En decentralisering av centrumfunktioner möjliggjordes av den förbättrade transporttekniken. Externa köpcentrum medför en god konkurrens för verksamheterna. De kan erbjuda kunden ett stort utbud i stora butiker till ett lägre pris, på grund av den effektiva varuhanteringen. Merparten av Karlstads etableringar för detaljhandel finns i centrum och i köpcentren Våxnäs och Bergvik (se bil. 1). Välsviken ligger i Karlstads östra del beläget söder om universitetet (se bil. 2). I detaljplanen är bebyggelsen illustrerad som en hästsko och själva området har formen av en ellips. I samrådsprocessen framgår att merparten av kommunerna i Värmland har en oro för den konkurrens mot deras handelsutbud som det nya köpcentrumet kan leda till. Enligt enkätsvaren är det inte ofta som Karlstad besöks för handel, en större vilja att oftare åka till Karlstad för det nya handelsområdets skull finns inte heller. När köpresor till Karlstad sker står valet oftast mellan inköp på Bergvik eller i centrum. Respondenterna gjorde sällan köpresor utanför länet. När så skedde var svaren beroende av kommunens geografiska läge. I Säffle drogs konsumenterna till Åmål medan de i Sunne och Kristinehamn i stor utsträckning åkte till Örebro. Merparten av de svarande var nöjda med Värmlands nuvarande utbud av byggvaror, möbler och vitvaror. En etablering i Välsviken med ett utökat sortiment av dessa varor skulle inte påverka rörelsemönstret för majoriteten. Inte heller skulle etableringen ha effekter på hur ofta dessa produkter inhandlas i hemkommunen. En del av respondenterna, i synnerhet de i Säffle, hade märkt att Bergviks tillkomst och utbyggnad haft konsekvenser i deras egen kommun. Merparten hade dock inte uppmärksammat någon förändring. Ett bra utbud i hemkommunen är att föredra framför lågprisvaruhus i Karlstad och en allmänt negativ syn på en etablering i Välsviken kunde urskiljas. Frågan är om synpunkterna är desamma när köpcentrumet väl står klart. I intervjuerna framkom att både Säffle och Sunne kommun känner sig överkörda av Karlstads kommuns agerande. Medan Karlstad ser en möjlighet till förbättring och utveckling, är det enligt Säffles kommunchef Joel Nyström på bekostnad av övriga Värmland. Den oro som kommunerna i samrådsprocessen uttryckte anser jag till viss del vara befogad. Mycket tyder på att den utvidgade handeln i Karlstad har drabbat det lokala utbudet i kranskommunerna. Frågan är då om Karlstads kvaliteter har gynnat övriga Värmland på ett sätt som är svårt att mäta. Det är intressant hur Karlstads handelsstruktur kan komma att påverkas av expansionerna i både väst och öst. De synpunkter som kom fram i undersökningen tror jag kan variera ganska kraftigt i regionen. En mer omfattande undersökning hade varit intressant att göra, med ett större urval i fler kommuner, eller kanske en uppföljning om/när köpcentrumet etablerats.

Abstract [en]

Today we see a changing society when it comes to retail trade and how it’s structured. External shopping centres have existed since the seventies and since then there has been a quick development. This development has brought about shutting-downs among the traditional neighbourhood shops, caused by the declining circle of costumers. In Karlstad there is a great spending power and already three external shopping areas (see appendix 1). At the same time as Bergvik is expanding there is a suggestion for an establishment of a shopping centre in Välsviken east from the city core. With this essay, my purpose is to examine the views of the inhabitants’ in the surrounding municipalities when it comes to this suggestion. What do they think about another shopping centre in the Karlstad area? Do they like an increased supply within the district, or do they care about the stores in their own neighbourhood? What does the shopping habits look like, where about do the costumers travel for retail trade? Does the new shopping centre mean a threat to the rural development or a progress for Värmland? Three chosen municipalities represent the entire Värmland in this essay. These are the municipalities of Säffle, Sunne and Kristinehamn. The study is based on a questionnaire that has been distributed to 300 private persons, about 100 in each municipality. The major part of my examination consists of the public view, the study is about the variations of these views. I’ve also chosen to do two complementary interviews. The theory chapter in this essay lies within the subject economic geography. The discussion is about the spatial localization of production. The research within modern economy has recently had its focus on two trends. The first is about how the people and companies tend to locate in urban areas, the second is the fact that similar businesses group themselves in specific places where they can take advantages out of each other when making agglomerations. Through the years the city core has gone through different kinds of re-structuring. The improved transport techniques made it possible for businesses to decentralize themselves. External shopping centres means a good competition for the companies. They can offer the customer a great supply to a lower price, because of the effective handling of goods. The main part of the retail establishments in Karlstad is in the city core and in the shopping centres Våxnäs and Bergvik (see appendix 1). Välsviken is in the eastern part of Karlstad, close to the university (see appendix 2). In the detailed plan, the buildings in the future shopping centre are structured as a horseshoe and the actual area is shaped like an ellipse. The consultations show a concern among the municipalities in Värmland about the competition to their local supply that the new shopping centre can bring. According to the respondents of the questionnaire, Karlstad is seldom visited for retail trade, the new shopping area would not make any difference. When travelling to Karlstad for shopping, the choice lies between visiting Bergvik and the city centre. The respondents didn’t often make trips for shopping to other districts either. The destination in those cases was depending on the location of the actual municipality. Most of the respondents were content with the supply of goods planned for the upcoming centre in Välsviken. They would not change their habits or spatial travel pattern because of the new establishment. Some of the persons, especially those in Säffle, had noticed a change of the supply in their municipality since the building and expansion of Bergvik. But the major part had not experienced any differences at all. A good supply in the own municipality were considered far more important then to have access to low-price department stores in Karlstad and they were in general very negative about the plans of exploiting Välsviken. The interviews showed a great discontent in the municipalities of Säffle and Sunne. They felt mistreated by Karlstad’s way of handling the decision. I think the concerns of the surrounding municipalities partly are well founded. A lot of facts are suggesting that the expanding retail trade in Karlstad has affected their local supply. The remaining question is if the qualities of Karlstad have brought about advantages to the surrounding area that is hard to measure. It’s essential how Karlstad can be affected by this new establishment and the making of a larger study would be very interesting.

Place, publisher, year, edition, pages
2004. , 58 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-53396Local ID: KUG D-5OAI: oai:DiVA.org:kau-53396DiVA: diva2:1101949
Subject / course
Human Geography
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf