Change search
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf
Ett land två nationer - en studie om tvåspråkighet i Kanada
2002 (Swedish)Independent thesis Advanced level (degree of Master (One Year))Student thesis
Abstract [sv]

Kanada är ett tvåsprakigt land, dvs. det finns delar av landet där man använder engelska och delar där man använder franska som första språk. I och med att Kanada är ett tvåsprakigt land där både engelska och franska är accepterade som två officiella språk, kan detta leda till en del konflikter som orsakas av just denna indelning av landet i två olika språkregioner. För att kunna få en bättre bild av Kanada och skillnader mellan engelska och franska regioner besöktes landet under en månadsperiod där det gjordes observationer i Toronto och observationer och intervju i Montreal. Datainsamling skedde också genom universitetsbibliotek och stadsbibliotek i Karlstad, Toronto och Montreal samt genom Internet där det samlades statistiska uppgifter och dokument om regeringens syn på tvåspråkighet och mångkulturalism. Syfte med denna uppsats är att undersöka problem som kan uppstå i ett tvåsprakigt land där orsaken till problemet ligger just i språket. Dessutom kommer att undersökas hur mycket engelska används i en fransk dominerande region och franska i en engelsk dominerande region i Kanada. Frågor för denna uppsats är: Vad medför multikulturalism i Kanada? Vilket är språkets betydelse när det gäller människors identitet, tillhörighet och status i samhället? Hur mycket används franska i engelskspråkig region och engelska i franskspråkig region med tanke på att båda är officiella språk? Vilka problem kan uppstå i ett land som Kanada pga. språkolikheter? I teoridelen tas uppsatsens centrala begrepp upp: språk, modersmål, tvåspråkighet, etnicitet, mångkulturalism samt rum och plats. Kanada fick status som tvåspråkigt land 1969 genom ett dokument, ”Official Languages Act”, som möjliggjorde hel och jämlik tillgång till parlament och domstolar samt till alla federala institutioner. Denna handlig hade syfte att stödja utveckling av engelsktalande respektive fransktalande minoritetens samhälle samt att ge sina invånare möjlighet att lära sig både engelska och franska. Statistiska uppgifter från 1996 visar att 60 % av landets befolkning har engelska som modersmål (anglofoner), 24 % har franska som modersmål (frankofoner) och 18 % av befolkningen har något annat språk än engelska och franska som modersmål (allofoner). Anglofoner är mest bosatta i östra delar av landet medan de flesta frankofoner bor i Quebec i öst Kanada. Allofoner är mest bosatta i stora städer. Det visade sig att i alla provinser utom Quebec kunde 98 % av befolkningen föra en konversation på engelska medan i Quebec kunde 43 % av populationen prata engelska. Emellertid, i Quebec kunde 93 % av befolkningen föra en diskussion på franska medan i andra provinser denna siffra ligger på 10 % och mindre. Detta även på grund av att allofoner är mest bosatta i engelska regioner där de även uppmuntras prata engelska. Detta ökar ännu mer frankofonernas strävan för separation. Majoriteten av den bilinguala befolkningen (90 %) bor i Quebec, Ontario, Newburnswick och British Columbia. Mer än hälften av dessa (55 %) bor i Quebec med största koncentration i Montreal. I alla andra provinser och territorier var tvåspråkighet betydligt lägre än på nationalnivå som är 17 %. Sedan 1971 i och med ”Multiculturalism Act” betraktar regeringen den kulturella mångfalden i landet som en national tillgång. Kanadensare som talar flera språk och förstår många kulturer möjliggör det för landet att lättare deltaga globalt på område som utbildning, handel och diplomati. Kanada var det första landet i världen som antog multikulturalism som en officiell policy året 1971. Detta har bidragit till den stora immigrationen till Kanada, men detta betyder inte att det inte finns spänningar i landet på grund av dessa olikheter mellan människor. Kravet från de minoritetsgrupperna för erkännande av egen kulturell identitet ökar, framförallt urbefolkningens. Regeringen försöker att övervinna dessa barriärerna med samma metoder som hjälpte Kanadas utveckling till ett tvåspråkigt, mångkulturellt samhälle, dvs. med hjälp av lagar och policy som är på federal nivå. De två största städerna i Kanada är Montreal och Toronto. Det finns betydliga skillnader mellan dessa två städer både i arkitektur och i språkdominans. Toronto är en typisk nordamerikansk stad där engelska är det första språket, medan Montreal är mer likt de europeiska städerna och franska är det dominanta språket. Språket är inte bara ett viktigt kommunikationsmedel for människor utan det är just genom språket människor känner tillhorighet med varandra och det är en del av identitet. På grund av språkolikheter och dess oproportionella användning och status i Kanada är spänningen mellan anglofoner och frankofoner större.

Place, publisher, year, edition, pages
2002. , 50 p.
Identifiers
URN: urn:nbn:se:kau:diva-53389Local ID: KUG D-4OAI: oai:DiVA.org:kau-53389DiVA: diva2:1101942
Subject / course
Human Geography
Available from: 2017-05-29 Created: 2017-05-29

Open Access in DiVA

No full text

Search outside of DiVA

GoogleGoogle Scholar

Total: 1 hits
CiteExportLink to record
Permanent link

Direct link
Cite
Citation style
  • apa
  • harvard1
  • ieee
  • modern-language-association-8th-edition
  • vancouver
  • Other style
More styles
Language
  • de-DE
  • en-GB
  • en-US
  • fi-FI
  • nn-NO
  • nn-NB
  • sv-SE
  • Other locale
More languages
Output format
  • html
  • text
  • asciidoc
  • rtf