Syftet med uppsatsen är att undersöka på vilket/vilka sätt Agenda 21-dokumentet om hållbar utveckling integrerats i svenska kommuners fysiska översiktsplanering. Då jag valt mitt uppsatsämne i samråd med föreningen Vänerland, som marknadsför Vänerregionen som turistmål, har jag låtit en av frågeställningarna behandla föreningens önskemål, om att få svar på hur turism- och friluftslivssektorn behandlas i en kommuns översiktsplan (ÖP). Begreppet hållbar utveckling definieras i avsnittet Grundläggande begrepp som “att försäkra sig om att utveckling tillgodoser dagens behov utan att äventyra kommande generationers möjligheter att tillgodose sina behov”. I Metod och material-kapitlet behandlas flera av i uppsatsen ingående moment, från problemformulering till materialinsamling. Jag har valt, att studera åtta kommuner med Väneranknytning, dels p g a egen önskan att lära mer om mitt närområde och dels p g a att de är medlemmar i föreningen Vänerland. De är Åmål, Säffle, Grums, Arvika, Forshaga, Karlstad, Hammarö samt Kristinehamn. Det material jag redovisar i min empiriska studie är hämtat från kommunernas ÖP, telefonintervjuer och enkäter, gjorda med personer som arbetar med planeringsfrågor i de olika kommunerna. I kapitlet Teori och referensram behandlas planeringsarbete för en hållbar utveckling utifrån de fyra perspektiven globalt, nationellt, regionalt och lokalt. Det globala perspektivet koncentreras kring Riokonferensen, som ägde rum 1992 och utmynnade i Agenda 21. Agendan påverkade det nationella arbetet i Sverige, bl a genom att lagstiftningen skärptes, främst plan- och bygglagen och lagen om hushållning med naturresurser. På regional nivå arbetar länsstyrelserna med att stödja kommunerna på lokal nivå i deras fysiska översikts-planering. En ÖP skall enligt lag, ange grunddragen i fråga om användning av mark- och vattenområden, grunddragen i förändring och bevarande av bebyggelse samt ange hur riksintressen skall tillgodoses. Lika viktigt som innehållet är bakgrundsarbetet, då den enskilde invånaren kan påverka utvecklingen. Vilken roll ÖP:n får för styrningen av kommunens utveckling, beror på hur väl människors önskemål och idéer tillvaratagits. Av kommunernas ÖP och intervjuer och enkäter framgår, att kommunerna på många sätt försökt engagera allmänheten i planarbetet. De har väl tagit hänsyn till det underifrån-perspektiv Agenda 21 förespråkar. Detta är också det tydligaste tecknet, på att innebörden av Agenda-dokumentet integrerats i ÖP:n. Alla kommuner utom två använder sig fortfarande av sina första planer från 1990 och därför är exempel på Agendans mål om kretsloppsanpassning och långsiktig bärkraft få. De återfinns främst i sektorerna kommunikationer, teknisk försörjning, naturvård och jord- och skogsbruk. Karlstad och Kristinehamn har sedan Riokonferensen reviderat sina ÖP:n och då vägt in sina lokala Agenda 21-arbeten i planerna och på så sätt kommit närmare målen Agendan ställer. Turism däremot diskuteras mycket lite och inte ur ett hållbarhetsperspektiv. Den behandlas ofta under andra rubriker och endast i form av planerade projekt. Uppsatsen avslutas med egna kommentarer kring att flera kommuner inte anser planering vara en prioriterad uppgift och därför fortfarande använder sig av den första planen. Invånarnas svaga intresse för planering kommenteras också och jag ger några idéer på metoder som jag tror kan öka engagemanget.