Lidköpings kommun är belägen söder om Vänern med gräns mot Götene, Skara, Grästorp och Vara kommuner i Västra Götalands län. Lidköping är en typisk jordbruksbygd med 36.891 invånare (1999). Syftet med denna uppsats är att undersöka om Lidköpings torg med dess torghandel skapar någon form av identitet hos lidköpingsborna samt vad den betyder för Lidköpings kommun. För att kunna ta reda på detta har litteraturstudier genomförts inom ämnet, en vanlig torghandelsdag har observerats och en intervju med ansvarig för torghandeln på Lidköpings kommun samt två enkätundersökningar har genomförts. En med torghandlare och en med boende i Lidköping. Besök i Lidköping skedde under vecka 15 och vecka 17 år 2001. Vecka 15 observerades torghandeln medan vecka 17 innehöll såväl intervju- som enkät-undersökningar. De frågeställningar som uppsatsen bygger på är: * Hur har torghandeln i Lidköping vuxit fram? * Hur fungerar torghandeln i Lidköping? * Vad betyder torget och handeln där för Lidköpingsborna? Är det en symbol? * Hur marknadsförs torget och handeln av kommunen? Resultatet av arbetet har lett till konstaterandet att Lidköping troligen anlades på 1200-talet och under århundraden varit en viktig handelsstad. Även torghandeln i Lidköping har gamla anor. Redan 1680 meddelades att varje lördag skulle vara torgdag. Det var främst stadens hantverkare, handelsmän och bönder från närliggande jordbruksmarker som bedrev handel på Lidköpings torg. Men även marknadsknallar från andra städer kom för att sälja varor. På den tiden var det varor som till exempel spannmål, mjölk, ägg, fisk, fläsk och timmer som salufördes. Idag är bilden en annan. Nu domineras torget av bland annat kläder, strumpor, läderhantverk och skivor och de traditionella varorna har minskat kraftigt. De knallar som besöker Lidköping har två valmöjligheter, antingen kan de hyra fasta eller tillfälliga platser. De fasta platserna hyrs ut om ett år i taget medan de tillfälliga hyrs ut på plats på lördagsmorgonen. Kommunen tar ut en taxa för platsen som genererar en årlig vinst för Lidköpings kommun, denna taxa har inte ändrats på fem, sex år. Torghandeln är viktig för kommunen och likaså för lokalbefolkningen. Torghandeln är ett välkänt och omtyckt inslag i lidköpingsbornas vardag. De besöker den ofta, både av ekonomiska och sociala skäl. På torget saluförs billiga varor vilket lockar mycket folk. Ju yngre besökarna är desto viktigare är den sociala dimensionen. Att träffa vänner och titta på folk är vanliga anledningar till att besöka torget en lördag. De boende i Lidköping ser torget och dess handel som en symbol för staden. Torghandeln är en gammal tradition, den är förknippad med bygden och skapar en känsla hos lokalbefolkningen som inte kommer försvinna i första taget. Denna tradition skapar en samhörighetskänsla och identitet hos befolkningen. Genom marknadsföring förmedlar Lidköpings kommun bilden av Lidköping som marknadsstad till andra människor, vilket förstärker symbolvärdet. Marknadsföringen av torget och torghandeln sker via kommunens hemsida och turistbroschyrer. Däremot marknadsförs inte handeln till knallar utan de lockas istället dit av andra knallar som rekommenderar Lidköping.