Utveckling är ett mångsidigt begrepp som kan beskrivas utifrån flera perspektiv. Varje människa har sin egen relation till utveckling och därför är det intressant att höra flera röster kring detta. Denna uppsats fokuserar kring tre röster. Dessa är den regionala, den kommunala och den lokala rösten kring utveckling. Det är av vetenskapligt intresse att lyfta fram dessa olika samhällsnivåers förklaring och förståelse av utveckling eftersom utvecklingsbegreppet i hög grad präglar vårt samhälle och det sätt vi ser på det. Det vetenskapliga intresset ligger också i att uppsatsen tar ett nytt grepp om, sammanför och integrerar dessa nivåer med varandra. Syftet med den här studien är att visa hur olika delar av samhället ser på utveckling. Således formas min uppsats av tre röster kring utveckling, EU som representeras av länsstyrelsens programdokument, Kristinehamns kommun med översiktsplanen samt lokalnivån som representeras av projektet Forma Värmland. Jag vill med denna uppsats problematisera begreppet utveckling ur olika perspektiv och ge konkreta exempel på hur utveckling används inom olika nivåer och på olika platser i samhället. Min förhoppning är också att jag skall kunna lägga ett genusperspektiv på min studie och på så vis se eventuella könsaspekter i mitt material. Detta är intressant för att det handlar om en maktfråga. Någon får mer plats än andra och får på så vis också utrymme att driva sina frågor och intressen. Kanske kan denna uppsats också ge ett bidrag till den fortsatta diskussionen kring utveckling utifrån olika samhällsnivåers behov. Mina frågeställningar är: * Hur diskuteras utveckling på olika nivåer i samhället? * Har den regionala, kommunala och lokala nivån en könsaspekt närvarande? * Vilka skillnader och likheter kan ses hos den regionala, kommunala och lokala nivån? * Ser de olika nivåerna utveckling som ett medel eller mål för sin verksamhet? Resultaten av min undersökning visar att varje nivå tolkar utveckling på sitt eget vis och sammankopplar det med andra angränsande områden. I programdokumentet beskrivs en allmän utveckling som kopplas till tillväxt, befolkningsfrågan och till ett mer flexibelt förhållningssätt inom regionen. Den kommunala nivåns syn på utveckling överensstämmer till stora delar med den regionala nivåns syn där befolkningsutvecklingen är den mest centrala frågan för kommunens företrädare. Det specifika hos kommunens utvecklingssyn ligger i diskussionen kring livskvalitéer. Den lokala nivåns utveckling är starkt kopplad till personlig utveckling där individen finner en meningsfull tillvaro. Medborgarinflytandet är viktigt sett både från kommunnivån och från den lokala nivån. Resursmobilisering och medborgarinflytande har visat sig få en central roll i diskussionen där resursmobilisering i form av lokala utvecklingsprojekt är direkt nödvändiga för utvecklingen enligt kommunen. Forma däremot känner inte denna nödvändighet och menar att kvinnor som söker rådgivning behöver kvinnlig rådgivning. Genom en frånvaro av en diskussion kring vad som kan göras för att förbättra förutsättningarna för kvinnor uppstår ett stort glapp hos programdokumentet. Ett tydligt tecken på den snedvridning som förekommer bland annat hos kommunen när det gäller ett könsperspektiv är att ingen reflekterar eller uttrycker att män och kvinnor ser olika på utveckling. Det finns inte några tecken i planeringen på en tankegång kring de olika behov som män och kvinnor har. Inte heller reflekteras det över vilka konsekvenser en utveckling baserad på männens planering får och hur den uppfattas ute i samhället. Ytterligare ett resultat utifrån en könsaspekt är diskuss-ionen kring särarter och likheter kopplat till kvinnan. Den lokala nivån diskuterar utifrån ett särartsperspektiv som också kommunen till viss del gör. Program-dokumentet däremot kännetecknas av ett likhetstänkande. Att få ta del av samhällets resurser är inte en självklarhet för alla. Kvinnorna tenderar till att få mindre resurser och de har också svårare att ta del av och utnyttja dessa. Mitt empiriska material har också bekräftat det faktum att det finns ett maktförhållande. Det är tydligt att männen kan, får och tar mer plats inom områden som rör planering och utveckling. Att de olika nivåerna inte talar samma språk när det gäller utveckling och begrepp som kopplas till detta gör också att tilliten som åtminstone borde finnas mellan kommunnivån och den lokala nivån sviktar. För programdokumentet ses utveckling som ett mål där medlet för att nå dit är olika regionala satsningar. Även kommunens retorik kring utveckling präglas av att utveckling ses som ett mål. Formas utveckling däremot har mer karaktären av ett medel. Genom personlig utveckling kommer dessa personer närmare sitt mål, nämligen någon form av sysselsättning. Utvecklingen är således ett medel för att nå ett mål. Slutligen kan jag konstatera att den regionala nivån skiljer sig mer från den kommunala och den lokala än vad den lokala och den kommunala nivån skiljer sig åt. Det är också viktigt att komma ihåg att synen på utveckling förändras hela tiden och att ett ovanifrånperspektiv kanske har spelat ut sin roll. Uppsatsen erbjuder ett material som i ett ytterligare skede kan ligga till grund för en ökad förståelse men också ett närmare samarbete mellan den regionala, kommunala och lokala nivån.