Vänern är en av Europas största insjöar med rikt växt- och naturliv. På senare tid har det vuxit fram en diskussion om hur man ska kunna dra nytta av denna relativt outnyttjade resurs framförallt när det gäller turism- och besöksnäringen. År 2002 beslutades genom ”Mål 2 Öarna i Sverige” att det skulle satsas 695 000 kronor i ett projekt för skärgårdsutveckling i Vänern. Det är framförallt turism- och besöksnäringen som ses som utvecklingsbar. Denna uppsats tittar närmare på problemen som kan uppkomma vid en utvecklingssatsning på t.ex. turism. Uppsatsen fokuserar på Åsundaön och den fiskecamp som delägare till en fastighet där vill bygga. Vilka olika känslor och uppfattningar de olika parterna, det vill säga, byggarna av fiskecampen, grannarna och kommunen, har till en fiskecamp på Åsundaön och varför de har denna inställning är något som undersöks. Vi vill även undersöka vad de olika parterna ser som god utveckling för Åsundaön. Utifrån syftet har vi kommit fram till följande två frågeställningar: Hur uppfattas den planerade fiskecampen av olika intressenter som är relaterade till Åsundaön? Hur är dessa uppfattningar relaterade till olika synsätt på Åsundaöns utveckling? Den teoretiska förankring som kopplas till uppsatsen är dels olika begrepp kring hållbar utveckling där olika typer av bärförmåga presenteras, dels den ekostrategiska begreppsramen, där bland annat olika syn på landskap och utveckling framkommer. Metodansatsen författarna har använt sig av är abduktiv metod. För insamling av data har fem kvalitativa intervjuer genomförts. Annat material som har använts är dokument från Karlstads kommun och Länsstyrelsen. Även flera besök har genomförts på Åsundaön där spontana samtal har gjorts med personer som träffats på. Projektet kring fiskecampen består av uppförandet av fem timmerstugor, bryggor, vedeldad bastu samt båthus. Den kritik som har framförts fokuserar på användandet av väg och färja. Det har också framkommit att synen på Åsundaöns framtida utveckling skiljer sig åt mellan de som är negativa till fiskecampen och de som är positiva till projektet. De som är positiva till fiskecampen kan ses mera som ”nyttjare” av Åsundaön och ser hellre en utveckling mot ”fabrik för produktion av aktiviteter”. De som är negativa till en fiskecamp kan snarare ses som ”hembygdens avnjutare”, vilka har ett utvecklingsperspektiv mot anpassning till, och bevarande av Åsundaön. Fritidshusägarna är inte beroende av Åsundaön för sitt försörjningsunderlag och därför har de inget ekonomiskt behov av att Åsundaön utvecklas. Kommunen däremot ser Åsundaön som en tillgång för hela Karlstads kommun, vilket kan förklara varför det finns ett motstånd och skillnader i synsätt på Åsundaöns utveckling. Detta är ju så klart inte hela ”sanningen”, verkligheten är mer komplex än så här. Det kan därför finnas fler faktorer som inte har kommit till ytan i denna uppsats, men dessa ovanstående förklaringar kan vara en del av verkligheten.